Hoppa till sidans innehåll

Svenska skidförbundets utvecklingstrappa


UtvecklingsmodellI Riksidrottsförbundets (RF) och SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsinriktning 2016–2017 Riksidrottsförbundet, 2013) kan man läsa om svensk idrotts utvecklingsmodell – att barn- och ungdomsidrotten ska fungera dels som en grogrund för livslångt intresse för fysisk aktivitet, dels ge förutsättningar för den som vill utvecklas till en framtida elitidrottare. Detta innebär att alla barn och ungdomar, oavsett bakgrund, ambitionsnivå och målsättning, har rätt att utvecklas som längdskidåkare inom ramen för Svenska Skidförbundets verksamhet. RF antog 2009 ett idéprogram, ”Idrotten vill” (Riksidrottsförbundet, 2009), som tydligt beskriver målsättningen för svensk idrotts barn- och ungdomsverksamhet. Svenska Skidförbundet har därifrån utvecklat ett mer grenspecifik program, Skidor vill” (Svenska Skidförbundet, 2013). En av huvudpunkterna i programmet är att förbund och föreningar ska bedriva en verksamhet där barn och ungdomar successivt skolas in i breddidrott eller elitidrott. Föreningarna har ett stort ansvar i och med det: de ska kunna erbjuda träningsverksamhet för den som vill träna för att må bra men även erbjuda en verksamhet som kan utveckla den som vill satsa mot att bli en världsstjärna. RF beskriver ungdomsverksamheten i ”Idrotten vill” med mottot: ”långsiktig idrottslig utveckling som motverkar utslagning”. Utifrån hörnstenarna i ”Idrotten vill”, ”Skidor vill” och svensk idrotts utvecklingsmodell har Svenska skidförbundets utvecklingstrappa tagits fram. Utvecklingstrappan är tänkt att användas som ett styrdokument och ett stöd för planering av barn-, ungdoms-, junior- och seniorträning. Grunden är hämtad dels från den kanadensiska modellen för utveckling, Long-Term-Atlet- Development (LTAD) (Ford et. al., 2011; Baylie et. al, 2005), som tagits fram under det senaste decenniet och är vedertagen i flertalet länder, dels från tidigare arbetsmodeller som använts inom Svenska skidförbundet och RF (Riksidrottsförbundet, 2009). I LTAD-modellen beskrivs de olika stadierna i kronologisk ålder, men vi vill påpeka att kronologisk ålder och biologisk ålder inte alltid går hand i hand med fysisk och psykisk utveckling. Ett exempel på det: En tjej på 13 år vill börja åka längdskidor. Hon har aldrig tidigare stått på ett par längdskidor. Hon behöver först jobba med att hitta balansen på skidorna (lekstadiet – grön nivå) innan det är någon större mening att hon börjar med specifik konditionsträning (uppbyggnadsstadie – röd nivå). Detta trots att tjejens biologiska ålder passar in på det senare stadiet. Tjejer och killar utvecklas dessutom ofta inte lika fort, utan de flesta tjejer inleder sin tillväxtspurt och pubertet tidigare än vad killarna gör. Individens biologiska ålder, mognad samt tidigare erfarenhet bestämmer vilken nivå träningen ska anpassas mot. När en individ behärskar en nivå till fullo, alternativt är tidigt utvecklad, går det att börja träna för nästa nivå i en tidigare ålder.

.

Uppdaterad: 2016-10-31 10:31
Skribent: Martina Höök
Epost: Adressen Gömd

Postadress:
Svenska Skidförbundet
Riksskidstadion
791 19 Falun

Besöksadress:
Lugnetvägen 16
791 31 Falun

Kontakt:
Tel: 010-708 69 00
E-post: This is a mailto link

Se all info