Hoppa till sidans innehåll

Regler


Vi rekommenderar alla arrangörer att beställa och läsa Regelboken för längdåkning 2017.
Men här finns några av de viktigaste reglerna som rör barn och ungdom samlade, så alla kan få en chans att ta del av de mest väsentliga reglerna. Vi ger även några tips utöver regelboken, som kan vara nyttiga både för dig som är arrangör av barn - och ungdomstävlingar samt alla föräldrar.

Det är även viktigt att vi informerar våra barn och ungdomar om några viktiga regler.
Här finns tips på hur du som förälder eller ledare kan göra det i form av en"tipsslinga".
Tipsslinga - tävlingsregler

Tips och råd, regler för utskrif

Att arrangera en längdskidtävling behöver inte vara så krångligt. Ha koll på de viktigaste reglerna och fokusera sen på glädjen för barn och ungdomar. Här får du en sammanställning över de väsentligaste reglerna för en säker och rättvis tävling på barn – och ungdomsnivå. Tävlingarna skall alltid planeras och genomföras så att de tävlande under rättvisa och säkra förhållanden får testa sina förmågor i teknik, taktik, styrka och uthållighet under glädjefyllda förhållanden.

Längdskidåkning är en idrott som utövas utomhus där miljöhänsyn i förhållande till naturen alltid måste tas. Det gäller så väl väderförhållanden, banornas planering och preparering till den tävlandes utrustning och kläder.

Inom längdskidåkningen vill vi att så många som möjligt ska fortsätta så länge som möjligt. För att de ska fungera gäller det att barn/ungdomar ges chansen att tävla på sina villkor.
Glädje, gemenskap och kamratskap ska stå i fokus vid våra barn – och ungdomstävlingar.

Vi önskar att denna sammanställning av våra viktigaste regler samlade med kommentarer och rekommendationer skall underlätta för dig som arrangör, ledare eller förälder.

Tävlingsklasser och banlängder

Regel 130
Att de tävlande deltar i rätt klass och att maximal tävlingsdistans följs är en grundpelare i längdskidåkningen.  
Det är alltid arrangörens ansvar att säkerställa att de aktiva startar i rätt klass.

 

OBSERVERA! Officiell tävlingsklass i längdskidåkning definieras av H/D 9 och äldre. Denna regelbok omfattar gällande regler för dessa klasser. Yngre klasser omfattas ej av regelboken och ska därför ej behandlas på samma sätt som officiella tävlingsklasser. Dock finns längdbegränsningar för icke officiella tävlingsklasser med i distanstabellerna för att säkerställa att dessa klasser inte åker för lång distans. Uppklassning till officiell tävlingsklass för åkare yngre än 9 år är inte tillåtet – se paragraf 130.2.1 samt paragraf 103 i ”SSF Tävlingsregler Allmänna bestämmelse utgåva 2016” vad gäller åldersindelning.

 

130.1.3 H/D 0-8 år är nybörjarklasser där barnen deltar för att prova på längdskidåkning. Tidtagning i dessa klasser får ej ske. Klasserna skall starta med individuell start alternativt parvis start.

Deltagarlista i bokstavsordning kan publiceras efter avslutat lopp. Lika priser skall delas ut till samtliga deltagare.

 
Svenska Skidförbundet rekommenderar att det alltid finns möjlighet att välja en öppen klass vid bar- och ungdomstävlingar.

130.1.4 Vid alla sanktionerade tävlingar kan arrangören bjuda in deltagare till Öppen klass. Öppen klass finns i tre olika längder: Öppen 1 (upp till 2 km), Öppen 2 (2–5 km) och Öppen 3 (5–10 km). Klasserna är motionsklasser och är öppna för alla åkare från 9 år och äldre (flickor, pojkar, kvinnor och män) som vill prova att åka skidor under tävlingslika former. Åkare yngre än 9 år skall åka i nybörjarklass. Sanktion för öppen klass söks i samband med ordinarie tävlingsansökan i SSF TA. Tidtagning kan genomföras i dessa klasser. Genomförs tidtagning skall resultatlistan publiceras i bokstavsordning efter avslutat lopp. Genomförs ingen tidtagning skall deltagarlista i bokstavsordning publiceras efter avslutat lopp. Eventuella priser i öppen klass skall lottas ut.

       

 

                                                                  Max km            Max km
                                                                  Tävling             Motion

c/ Ungdom

Damer/Herrar

D/H 8

D/H 9

D/H 10

D/H 11

D/H 12

D/H 13

D/H 14

D/H 15

D/H 16

4,0 km

5,0 km

5,0 km

6,0 km

6,0 km

10 km

15 km

20 km

30 km

15 km

20 km

20 km

30 km

40 km

40 km

40 km

40 km

40 km

 

 

 

130.2.1 I individuella tävlingar skall D 9-90 år och H 9-90 år tävla i egen ålders-klass/sammanslagen åldersklass enligt 130.1

130.2.2 I stafettävlingar tävlar D 9-16 år och H 9-16 år i sammanslagna klasser. Ex. D 11-12, H 11-12 o s v. Den äldre åldersklassen har dock rätt att flytta upp till närmast högre sammanslagna klass. Ex. H 14 har rätt att tävla i närmast högre sammanslagna klass H 15-16. D/H 16 har rätt att tävla i klassen D/H 17-20 år

 

130.2.3 Vid UDM, USM, D 11-16 år och H 11-16 år har ej rätt att deltaga i närmast högre åldersklass.

130.2.4 Vid UDM, USM, JSM stafettåkning tävlar D 11-16 år och H 11-16 år i sammanslagna klasser. Ex. D 15-16, H 15-16. Den äldre årsklassen har dock rätt att flytta upp till närmast högre sammanslagna klass.
Ex D/H 14 har rätt att tävla i närmast högre sammanslagna klass D/H 15-16. D/H 16 år har rätt att tävla i klassen D/H 17-20 år

130.3 Sammanslagna klasser

130.3.1 Sammanslagna klasser bör undvikas för de yngsta åldersgrupperna, om så sker skall hänsyn tas till yngsta åldersgruppen i den sammanslagna klassen vad gäller max banlängd.

Organisation

Rekommendationer
Som arrangör av en längdskidtävling är Du ansvarig för att planeringen och genomförandet av tävlingen sker på ett sådant sätt att tävlingen blir säker och rättvis. En organisation med medlemmar som har olika ansvarsuppgifter måste finnas. Arrangören är ansvarig för att alla tävlande i god tid får information om tävlingens genomförande ur olika aspekter.
På enklare tävlingar finns inga formella krav på organisationens utseende och olika delar såsom tävlingsjury och så vidare men tips och råd finns att hämta i regelboken. En stark rekommendation är dock att en tävlingsledare utses som har ansvar för den övergripande organisationen.
Som arrangör av en längskidtävling är förutom tävlingens rättvisa genomförande och banans säkerhet, en eventuell inställd tävling vid kyla något arrangören måste besluta om. I dessa situationer ska alltid det svenska tillägg som finns vid paragraf 303.3.2 och 315.9 i regelboken tillämpas. ”Som köldgräns vid ungdomstävlingar gäller ‑15˚

302.3.1Tävlingsledaren är ansvarig för alla delar av tävlingen och övervakar alla övriga tävlingsfunktionärers

arbete. Denne ska hålla TD informerad om föreberedelsearbetet och om eventuella förändringar som måste

göras.

 

Banor

Rekommendationer
Banans utformning är av största betydelse för att en lyckad tävling skall kunna genomföras. Stor vikt måste läggas vid banans anpassning till de tävlandes ålder och erfarenhet.
Banan ska vara både säker att åka under rådande väder- och snöförhållanden och lagom utmanandeför de tävlande..
Generellt gäller att en bra tävlingsbana skall innehålla 1/3 del uppförsbackar, 1/3 nedförsbackar och 1/3 småkuperad terräng.
Banans bredd skall vara sådan att det på de flesta ställen är möjligt för tävlande att obehindrat passera varandra.

Sprinttävlingar ställer särskilda krav på banan. Generellt kan sägas att en sprintbana ska främja taktik, fart och man-mot-man-kamper. Banan skall vidare läggas så att tvära och långa stigningar undviks, endast i de äldre ungdomsklasserna bör kraftigare stigningar finnas. Finns möjlighet kan det vara en bra lösning att starten är högre belägen än målet. Svenska Skidförbundets rekommendation är att åktiden på en ungdomsbana för sprint är 1,5-2 minuter sett till de snabbaste åkarna i respektive klass.

Inom längdskidåkningen används ett flertal startvarianter. Här redovisas enbart startprocedurerna för intervallstart och masstart. För övriga startprocedurer se regelboken paragraf 315.4 och 315.5.

Målgången skall planeras så att rättvisa spurtuppgörelser främjas. För yngre ungdomsklasser bör lutningen mot mål vara så liten som möjligt. I vissa fall kan det vara en fördel att ha nedförsbacke mot mål, för att skapa fartfyllda uppgörelser.

Det är viktigt att tävlingen genomförs på ett sådant sätt att resultatet blir rättvisande. I detta avsnitt finns ett urval av de regler som styr ordningen i tävlingens genomförande.

311.1.1 Tävlingsbanan skall vara så lagd att åkarnas tekniska, taktiska och fysiska egenskaper sätts på prov. Svårighetsgraden bör anpassas efter tävlingens nivå. Banan skall planeras så naturligt som möjligt med hänsyn till terrängförhållandena. Böljande och flacka partier, uppförs- och utförsbackar skall växla så att banan inte blir enformig. Åkrytmen skall inte brytas för ofta av snäva riktningsförändringar eller branta uppförsbackar. Utförslöporna skall planeras så att åkarnas tekniska kvaliteter ger utslag. Samtidigt är det av stor vikt att de tävlande ska kunna åka banan även under snabba förhållanden.

310.2 Definition av teknikerna

310.2.1 Klassisk teknik (K)

310.2.2.1 Klassisk teknik inbegriper diagonallåkningstekniker, stakningstekniker, saxningstekniker utan glidsteg, utförsåkningstekniker och riktningsändringstekniker.

310.2.2.2 Riktningsändring tillåter steg med innerskidan och frånskjut med ytterskidan med avsikt att ändra åkriktning. De sektioner av banan som tillåter riktningsförändringar måste markeras tydligt. 310.2.2.3 När det finns ett eller flera preparerade spår är upprepade spårbyten eller att kliva i och ur spåret inte tillåtet.

310.2.2.4 Enkel- eller dubbelskejt är inte tillåtet

310.2.2 Fri teknik (F)

Fri teknik omfattar alla tekniker som används i längdåkning.

311.3.1 Före säsongen
Tävlingsbanan skall prepareras före vintern så att den kan användas för tävling även vid dålig snötillgång. Stenar, stubbar, rötter, buskar och andra hinder bör tas bort. Delar av banan som har dräneringsproblem skall åtgärdas. Barmarksprepareringen skall vara av sådan standard att den tillåter tävling med ca 30 cm snödjup. Särskild uppmärksamhet måste riktas till utförslöpor och om behov finns av att dosera kurvor.

311.3.3 Preparering för klassisk teknik

311.3.3.2 Spåren bör läggas i tävlingsbanans ideala åklinje. Spåret läggs normalt i mitten av banan med undantag av kurvorna.

311.3.3.6 Läggs två eller flera spår ska avståndet mellan respektive spår vara 1,20 meter mätt från det enskilda spårets mitt.

311.3.3.6 Preparering för fri teknik

311.3.4.1 För tävlingar i fri teknik skall banan packas och prepareras väl över hela bredden. Bredden på banan ska anpassas till tävlingsformen (se ICRs artiklar i sektion C).

315.9 Temperatur

Sv. tillägg Som köldgräns vid ungdomstävlingar gäller -15˚

Tävlingsformer

Rekommendationer
Tävlingar med intervallstart är den vanligaste tävlingsformen traditionellt på barn- och ungdomstävlingar. Det är en lättarrangerad tävlingsform som kräver relativt liten insats från arrangörshåll.
För de allra yngsta klasserna  (0-8 år) skall endast intervallstart eller parstart genomföras. Då får barnen åka tävlingen i sin egen takt och det är enklare för speaker att ge alla samma uppmärksamhet.
Att lägga in tekniska moment efter banan eller att till exempel mäta vem som åker snabbast utför en backe är exempel på utmaningar för att variera tävlingsformen så det inte bara blir ”åka rakt fram”.
Jaktstart är en tävlingsform som brukar uppskattas av barn och ungdomar.

322 Tävlingar med masstart

 

Rekommendationer.

För de allra yngsta klasserna (nybörjare) ska endast intervallstart genomföras för att stävja tävlingshetsen. Även om ingen tidtagning genomförs så är ändå den direkta feedbacken vid målgång stark. Vid intervallstart gör individen ”sitt eget lopp” på ett helt annat sätt. Vad gäller seedning så skall startplatserna i en masstartstävling för barn och ungdomar lottas. SSF förbjuder att använda seedningstabeller Detta för att minska den upphaussning som finns runt seedning. Det är viktigt att komma ihåg att en masstartstävling avgörs på tävlingsbanan och vid mållinjen – inte i starten (se paragraf 322.1). Seedning är en fråga för junior- och seniortävlingar.

 

322.1 Definition

Vid tävlingar med masstart, startar alla tävlande samtidigt och resultatlistan avgörs av ordningen i mål.

 

322.2 Banor och stadion

Rekommendationer

Masstart ställer alltid ett något högre krav på banan jämfört med tävlingar med individuell start. Banan måste

helt enkelt vara så bred att ”trafikstockningar” undviks. 2-3 åkare bör kunna åka i bredd på banan.

”Ur-spår-regeln” gäller inte vid masstart (se regel 343.10.2).

Starten kan ske med plogformation eller med traditionella starlinjer. Om plogformation används anläggs

normalt fem eller sju startspår. Jämna startnummer till höger och ojämna startnummer till vänster om

spetsen” plogen.

 

 

 

                                                     1

                                               3          2

                                           5                    4

                                      7                             6

 

 

Tre åkare bör kunna åka i bredd på upploppet.

 

 

 

 

 

 

324 Jaktstart

 

Rekommendationer

Att barn och ungdomar uppskattar jaktstart råder det inget tvivel om. ”Jakten” och den direkta belöningen när

man passerar sina medtävlande är en stark dragningskraft. Tävlingsformen höll nästan på att försvinna i

internationella sammanhang men har under de senaste åren fått ett uppsving då ett antal jaktstarter

arrangerats.

För att få en mer utmanande tävling så rekommenderas att de olika tävlingarna genomförs i olika tekniker.

Det föreligger dock inga formella hinder att genomföra bägge tävlingarna i samma teknik. Angående

distanser så gäller maximalt tillåtna banlängd för respektive klass vid vardera tävlingen. Rekommendationen

är att den första tävlingen är kortare än den avslutande för att minska tidskillnaderna och få en tätare ”jakt” i

den andra tävlingen.

 

324.1 Definition

Jaktstarttävlingar genomförs som kombinerade tävlingar där starttiden för de tävlande avgörs med resultatet

(resultaten) från tidigare tävling(ar) och resultatet avgörs av ordningen i mål i den sista tävlingen.

 

325 Individuella sprinttävlingar

 

Rekommendationer

Sprinttävlingar skall genomföras på ett sådant sätt att de i alla delar framstår som fartfyllda tävlingar där taktik, snabbhet, glädje, spänst och styrka framhävs. Detta gäller alla olika delar i arrangemanget såsom speaker, musik, tidsplanering, banlayout, funktionärers uppträdande mm..
Sprinttävlingen kan genomföras på en enkel arena utan större krav på bana och start/målområde. Den är därför lämplig att genomförsa på ungdomsnivå och kan med fördel arrangeras på nya platser, vid skolor, daghem, köpcentra mm.
Om det är få anmälda i en klass kan en sprinttävling genomföras helt utan tidtagning. (mindre än 16 deltagare/ klass)
Det är viktigt att det råder sportsliga förutsättningar på banan. Banan måste innehålla avsnitt som gör det möjligt för åkarna att passera varandra. ”Ur-spår-regeln” gäller inte vid sprint (se regel 343.10.2).
Reglementet för individuella sprinttävlingar är framtagna för internationella och nationella tävlingar för seniorer och juniorer och skall ses som ett stöd vid barn- och ungdomstävlingar.

Klassindelning
Då antalet anmälda vid barn- och ungdomstävlingar i vissa klasser ibland är mycket litet föreslås en sammanslagning av klasser enl. §130.2.1 (ex H/D 15-16). Sammanslagning av klasser görs då anmälningstiden har gått ut och enligt ovanstående principer. Målsättning bör vara att den enskilda klassen innehåller minst 8 deltagare..
Kvaltävling
Vid ungdomstävlingar kan sprinttävlingen genomföras så att alla är direktkvalificerade till finalomgången. Startordningen lottas om inte kvalomgång används. Om en kvaltävling skall genomföras lottas startordningen i denna.
Finaler
Schemat för finalomgången kan göras på många olika sätt. Förslag på schema för finalheat finns på SSF webbplats www.skidor.com
Ett bra tips vid barn och ungdomstävlingar i sprint är att finalerna genomförs med så jämna åkare som möjligt, alltså går 1-6 till samma final, 7-12 osv.

325.1 Definition
Individuella sprinttävlingar börjar med en kvalificeringsomgång, organiserad som en intervallstartstävling. Efter kvalificering tävlar de kvalificerade åkarna i finalerna med hjälp av utslagningsomgångar (sprintheat).

 

 

326 Teamsprint

Rekommendation

Teamsprint (även kallad sprintstafett) är en av de yngsta grenarna i längdskidsporten.
Tävlingsformen är mycket lämplig att genomföra som stafett för barn och ungdomar då den enbart kräver två aktiva för att forma ett lag. Få aktiva i en förening är ofta ett problem vid traditionell stafett som kräver tre eller fyra lagmedlemmar. I teamsprint är det också enkelt att mixa pojkar och flickor för att skapa ännu fler lag.
I och med att det är kort bana så kan man nyttja samma fördelar som den individuella sprinten har – det vill säga fartfyllda tävlingar där taktik, snabbhet, glädje, spänst och styrka framhävs. Skicross kan med fördel utgöra delar av eller hela tävlingen.
En teamsprittävling kan genomföras helt utan tidtagning för att ytterligare förenkla arrangemanget.
Det är viktigt att det råder sportsliga förutsättningar på banan. Banan måste innehålla avsnitt som gör det möjligt för åkarna att passera varandra. ”Ur-spår-regeln” gäller inte vid teamsprint (se regel 343.10.2).
Om en teamsprinttävling registreras och sanktioneras som en lagtävling i SSF TA så kan funktionen laganmälan användas. Funktionen underlättar tävlingen administrativt både för arrangör och deltagande föreningar.
Vad gäller seedning så skall startplatserna i en teamsprinttävling för barn och ungdomar lottas. SSF förbjuder starkt från att använda seedningstabeller. Seedning är en fråga för junior- och seniortävlingar.

326.1 Definition
Sprintstafett är tävlingar i form av stafetter med två tävlande som avlöser varandra och åker 3 – 6 sträckor vardera. Antalet sträckor och distanserna måste publiceras i den officiella inbjudan.

326.2.2 Delar av tävlingsbanan skall vara raka, tillräckligt långa och breda för att möjliggöra passerande av annan tävlande.

326.6.2 Med hänsyn till tidspressen under finaldelen så är det inte möjligt att tillåta protester under kvartsfinaler och semifinaler. Protester accepteras endast efter att finalerna är slutförda.

327 Stafett

Rekommendation
Att tävla i ett lag är ofta mycket uppskattat bland barn och ungdomar så att genomföra fler stafetter är ett bra sätt att stimulera till skidglädje.
Med stafett avses tävlingar där flera tävlande tillsammans bildar ett lag. Skillnaden mellan stafett och teamsprint är att i stafett åker lagmedlemmarna en sträcka var – i teamsprint åker det två lagmedlemmarna flera sträckor.
Stafetter är likt sprint- och teamsprinttävlingar enkla att genomföra då tidtagning inte är nödvändigt och det går att bygga många olika spänningsmoment i tävlingen. Blandning av både tävlingsdistanser, åldrar och flickor/pojkar rekommenderas för att skapa intressanta tävlingar. Skicross kan med fördel utgöra delar av eller hela tävlingen. Du som arrangör har stor frihet att bestämma antalet sträckor.

Förslag på en stafettform som SSF rekommenderar för barn och ungdomar
Tre sträckor, en sträcka på ca 1 km, en sträcka på ca 2 km och en sträcka på ca 3 km.
I laget ska en 9 – 10 åring , en 11 – 12 åring och en 13 – 16 åring ingå, men det är inte styrt vem som åker vilken sträcka.
Minst en tjej/kille per lag.

Om en stafett registreras och sanktioneras som en lagtävling i SSF TA så kan funktionen laganmälan användas. Funktionen underlättar tävlingen administrativt både för arrangör och deltagande föreningar.
Vad gäller seedning så skall startplatserna i en stafettävling för barn och ungdomar lottas. Svenska Skidförbundet förbjuder från att använda seedningstabeller. Detta för att minska den upphaussning som finns runt seedning. Det är viktigt att komma ihåg att en stafettävling avgörs på tävlingsbanan och vid mållinjen – inte i starten. Seedning är en fråga för junior- och seniortävlingar.

 

Om färger på nummerlappar används till de olika sträckorna rekommenderas färgsättning enligt paragraf 327.4.4

 

Tävlingen och de tävlande

 

Rekommendationer

Det är den tävlandes ansvar att uppträda på ett sådant vis att tävlingen kan avgöras på ett säkert och rättvist sätt. Den tävlande skall visa respekt för sina medtävlande och arrangören. Här är det viktigt att du som ledare och förälder utbildar barn och ungdomar i de viktigaste reglerna inom längdskidåkning, så de har en chans att göra rätt. Se Tipsslingan tävlingsregler för barn och ungdom
Det är av yttersta vikt för allas säkerhet vid tävlingen att banan i alla situationer åks i rätt åkriktning. Som arrangör bör Du påpeka för de tävlande och ledare som åker banan i fel riktning.
Att de tävlande genomför tävlingen av egen kraft är grundläggande i längdskidåkning. Att ledare, föräldrar och andra tävlande ”åker med och stöttar” tävlande är inte tillåtet och ska påpekas från arrangörshåll om det uppdagas. Se regel 344.2.

Att de tävlande åker i rätt klass är också en grundläggande regel för att tävlingen ska bli rättvis. Som arrangör är Du skyldig att kontrollera detta. Se rekommendationer och klassindelning i avsnittet om tävlingsklasser och banlängder.

341 Krav på de tävlander

341.1 Ålderskategorier

341.1.1 FIS tävlingsår sträcker sig från 1 juli till 30 juni året därefter.

343 Tävlandes ansvar

343.1 I alla tränings- och tävlingssituationer måste den aktive agera med förstånd och ta hänsyn till förhållandena på banan, sikt och trängsel.

343.2 I alla tränings- och tävlingssituationer måste den aktive alltid åka banan i rätt åkriktning.

343.3 De tävlande måste respektera särskilda instruktioner (banans öppettider, bära särskilda nummerlappar, träning, skidtestning, etc.) som utfärdas av juryn eller arrangören för att säkerställa god ordning på banan, inne på stadion och i lagens förberedelseområde före, under och efter tävling.

343.4 Den tävlande har ansvaret att anlända till start i rätt tid och att starta vid rätt tidpunkt.

343.6 De tävlande måste följa den markerade banan i rätt ordning från start till mål och passera samtliga kontrollpunkter.

343.6.1 Om en tävlande åker en felaktig del av banan eller lämnar den markerade banan bör den tävlande vända tillbaka till den punkt där felet begicks. För att återvända till punkten ifråga kan den tävlande tvingas åka mot den rätta åkriktningen och ska ha det fulla ansvaret för att andra åkare inte hindras eller försätts i fara.

343.7 Tävlande ska genomföra hela distansen av egen kraft på sina egna skidor. Hjälp från farthållare eller påfösare är inte tillåten.

343.8 I tävlingar i klassisk teknik får de tävlande enbart använda sig av klassisk teknik.

343.9. Vid alla tävlingsformer är obstruktion förbjudet. Obstruktion definieras som att avsiktligt hindra, blockera, attackera eller knuffa annan tävlande med någon del av kroppen eller skidutrustningen.

 

343.10 Passering

343.10.1 Under en intervallstartstävling ska en åkare som blir omåkt lämna fri väg vid första begäran. Detta gäller vid tävlingar i klassisk teknik även där det finns två spår och vid tävlingar i fri teknik där den som blir passerad kan behöva begränsa sin skaterörelse.

343.10.2 I alla andra tävlingar gäller att vid passering får ingen tävlande hindras.
Ansvaret för en korrekt passering ligger på omkörande åkaren. Den omkörande åkaren måste ha sina skidor framför den omåktes skidor innan bästa linjen kan återtas.

343.13 Växling i stafett

343.13.1 I en lagtävling genomförs växlingen av den inkommande åkaren, i form av ett handslag någonstans på nästa åkares kropp medan båda åkarna befinner sig inom växlingszonen. Näste åkare får endast beträda växlingszonen vid anmodan. Ingen metod för att fösa på eller knuffa på den startande åkaren är tillåten.

343.16 Tävlande måste följa instruktioner från tävlingsfunktionärer.

 

344 Funktionärers och andras ansvar

344.2 För ordning och kontroll av banorna gäller följande principer:

- från 5 minuter före start till den tid efterpatrullen har passerat är alla funktionärer, ledare, icke tävlande och andra ackrediterade personer ej tillåtna att röra sig på eller åka skidor i banan. Vid denna tidpunkt skall dessa personer ha intagit bestämda platser bredvid banan och skall stå utan skidor.

 - medan man ger mellantider och information till de tävlande, får funktionärer, lagledare eller andra inte springa bredvid de tävlande längre än 30 m.

- medan de gör detta jobb skall funktionärer och andra se till att inte störa de tävlande.

 - i samband med att mat eller dryck ges till de tävlande måste ledare tillse att de inte störa tävlande och måste stå stilla på sin plats. tävlande.

Rullskidtävlingar

Rekommendationer
Intresset för rullskidor som både tränings- och tävlingsform växer. Sedan regelboken gjordes om 2012 så ingår numera rullskidor som en tävlingsform – tidigare fanns bara rekommendationer.
Här redovisas inte paragraferna för rullskidor utan enbart SSF:s rekommendationer. För hela regelverket hänvisas till regelboken.

Grunden för rullskidor är att reglementet är det samma som för längdskidor. De särskilda rullskidreglerna finns till för att säkerställa de specialfall inom rullskidåkningen som inte reglerna för längdskidor kan täcka § 396. Sanktion för tävlingar och godkännande sker via IdrottOnline precis som för längdtävlingar skillnaden är att man väljer ”rullskidor” som gren för tävlingen.
Om tävling och träning på rullskidor för barn ska genomföras är säkerheten mycket viktig. Träna därför alltid på väldigt lågt trafikerade områden – exempelvis ett industriområde kvällstid. Rullskidtävlingar för barn och ungdomar skall alltid genomföras på avlyst väg och SSF avråder starkt från rullskidtävlingar på väg för barn yngre än 12 år.
Vad gäller ansökning för rullskidtävling på allmän väg så lämnas ansökan alltid till länsstyrelsen. Var ute i god tid då handläggningstiden i vissa fall kan vara så lång som sex månader.
SSF har på grund av det stora intresset och den snabba utvecklingen startat en arbetsgrupp för rullskidor. Fler råd går att få från denna grupp – kontakter finns på 

www.skidor.com/rullskidor

Uppdaterad: 19 JUN 2018 15:25
Skribent: Jenny Limby

HUVUDSPONSOR

LAGPARTNERS

SE ALLA PARTNERS
Tävlingskalender
Märkesjakten
150504-Puff-Skideoteket-215-135
Puff_BättreSkidteknik_215
SAS_boka-vinst
FIS

Postadress:
Svenska Skidförbundet
Riksskidstadion
791 19 Falun

Besöksadress:
Lugnetvägen 16
791 31 Falun

Kontakt:
Tel: 010-708 69 00
E-post: This is a mailto link

Se all info