Historik
Svenska Skidförbundet, SSF, bildades den 11 december 1908 och firade sin hundraårsdag den 11 december 2008 i Saltsjöbaden. SSF:s framgångsrika historia bildar således nu avstamp för framtiden. Det handlar om stora framgångar och många medaljer på de stora mästerskapen, mängder av skidhjältar, idoler, legendariska ledare och inte minst det stora intresse, som byggts upp för skididrott hos media och svenska folket. Att åka skidor är ett kulturarv som betytt och fortfarande betyder mycket för den svenska folksjälen. Svenska Skidförbundets administrativa ledning fanns från starten och under hela 1900-talet i Stockholm. Förbundet har sedan 2001-05-03 sitt förbundskansli i Falun.
Medaljer i VM och OS
127 guldmedaljer, 343 medaljer totalt. Plus ytterligare 332 resultat med placeringarna 4-6. Det är Sveriges facit i OS och VM allt från Chamonix 1924 till längd-VM 2007.
Längdåkning har tagit flest medaljer, 62 guld. Skidorientering har 26 guldmedaljörer och alpin utförsåkning 20.
Skidan som nyttoredskap
Som nyttoredskap är skidan mångtusenårig i Sverige. Världens äldsta kända skida har 5.200 år på nacken och påträffades 1924 vid dikesgrävning i en myr i Västerbotten och har fått namnet Kalvträskskidan efter en närliggande ort.
Skidtävlingarna
I tävlingssammanhang kom skidorna till användning först frampå 1880-talet. Källskrifter berättar att den första backtävlingen i vårt land ägde rum 1879 och "den första större skidtävlingen i världen" år 1884. Det var Nordenskiöldsloppet, 22 mil med start och mål i Jokkmokk. Fem år tidigare hade dock Husebyloppet arrangerats i Norge och 1889 inleddes Uleåborgsloppet i Finland. Ytterligare ett märkesår är 1892, då Holmenkollen startade liksom att den enligt hävderna första internationella skidtävlingen i världen genomfördes, i Stockholm den 29 februari.
Föreningen för skidlöpningens främjande
Med tillkomsten 1892 av Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige (Främjandet) sattes tävlingsidrotten i system. Skidklubbar bildades och samlades i läns- och landskapsförbund. Det första var Norrbottens länsförbund, stiftat i Luleå 1897.
De första skidkungarna
Det var också samer från Norrbotten, främst Arvidsjaur och Jokkmokk, som vann merparten av de inofficiella SM-tävlingar som arrangerades av Främjandet. Under 1900-talets första decennium var Haldo Hansson från Alsen i Jämtland den förste, legendomsusade av många skidkungar som funnits i vårt land.
Riksidrottsförbundet 1903
När Riksidrottsförbundet bildades 1903 fick skidsporten en särskild sektion. Den trädde dock aldrig i verksamhet, vilket kan tolkas som ett erkännande åt Främjandet. När Främjandet 1908 utestängde distriktsförbunden och förbjöd anordnandet av DM, krävde landets skidklubbar ett eget förbund i likhet med vad som var fallet inom några andra idrotter.
Svenska Skidförbundets tillkomst
RF:s överstyrelse gav sitt förvaltningsutskott (FU) i uppdrag att handla. FU tvekade inte. På dess inbjudan till ett möte på hotell Knaust i Sundsvall den 11 december 1908 "i och för bildandet av ett skidförbund" svarade 80 RF-föreningar genom 17 ombud. Enhälligt beslöts att bilda Svenska Skidlöpningsförbundet. Namnet ändrades 1911 till Svenska Skidförbundet. Överstyrelsen godkände åtgärderna och utsåg förbundsstyrelse, som konstituerade sig den 9 januari 1909. Förbundets förste ordförande blev Fritz af Sandeberg, tidigare ordförande i Främjandet och ledamot av FU. År 1910 upptogs i förbundet 108 röstberättigade föreningar med sammanlagt 12.641 medlemmar.
Snöbollen hade nu satts i rullning. Och den rullade snabbt:
• Vid 25-årsjubileet registrerades 1.168 klubbar med ca 133.000 medlemmar.
• Till 50-årsjubileet hade siffran stigit till 2.009 respektive drygt 300.000.
Noteringarna har därefter hållits relativt konstanta med någon nedgång under de senaste decennierna.
Tolv ordförande
Under sina snart 100 år har förbundet letts av endast tolv ordförande, vilket vittnar om stabilitet. Fritz af Sandeberg, som huvudsakligen ägnade sig åt organisatoriska frågor, avlöstes 1910 av C G A Lindencrona, som drev igenom ett avtal med Främjandet samt inledde samarbete med Finland och Norge. Sven Hermelin, 1915-22, arbetade med framgång på att stärka förbundets ekonomi. Tack vare detta kunde skidbackar byggas, skidparker skapas och aktiva skickas till tävlingar i utlandet. Sixtus Janson, med rätta kallad riksbyggaren, var sedan ordförande 1922-48 och såg till att inleda storhetstiden för svensk skididrott. En moderniseringsprocess sattes in på alla fronter. Samtidigt internationaliserades skidsporten på allvar med bland annat det första olympiska deltagandet i Chamonix 1924. Svenska aktiva vann storartade framgångar på både olympiska och VM-arenor. Under denna epok gjorde även den moderna utförsåkningen på allvar sitt intåg i Sverige. Talanger skolades till mästerskap. Och framgångarna lät inte vänta på sig. Internationellt har Sverige gjort betydande insater inom FIS och bidragit till att det svenska skidnamnet vunnit ytterligare erkännande. Framförallt kan nämnas Sigge Bergman, som inte bara var sekreterare i det svenska förbundet (från 1939) och ordförande under en tioårsperiod utan även generalsekreterare i FIS under en lång följd av år.
SSF:s förbundsordförande
De förbundsordförande som manövrerat den svenska skidskutan under årens lopp är följande:
1908-10 Fritz af Sandeberg
1910-15 C G A Lindencrona
1915-22 Sven Hermelin
1922-48 Sixtus Janson
1948-52 Björn Kjellström
1952-61 Sigge Bergman
1961-65 Karl Arne Wegerfelt
1965-74 Nils Stenberg
1974-77 Stig Synnergren
1977-82 Arne Jägmo
1982-96 Sven Larsson
1996-2008 Carl Eric Stålberg
2008- Mats Årjes
De första svenska mästerskapen
I Härnösand hölls det allra första officiella svenska mästerskapet i längdåkning. Då korades Adolf Hedjerson, Djurgårdens IF (30 km) och Johan Petter Nordlund, Jokkmokks SK (60 km) till historiska mästare. Damerna gjorde sitt intåg 1917, när Selma Gustafsson, Säfsnäs IF, vann 10 km i Stockholm. Även backhoppningens premiär skedde 1910 och såg Ejnar OIsson, Djurgårdens IF, som segrare.
Övriga grenar inledde sina mästerskap dessa år:
• 1937 alpint
• 1950 skidorientering
• 1984 fristilsskidåkning
• 1994 snowboard
• 1994 speedskiing
• 1994 telemark