Hem / Världscupen av Leif Hammarström

Världscupen av Leif Hammarström

Leif Hammarström, legendarisk alpin journalist från Boden har skrivit ihop en artikel om världscupen i Åre. 

Startskottet gick 1969 och i dag är Åre en av de mest etablerade arrangörerna i världscupen. Tävlingarna i mars blir nummer 112 och 113!

Ett praktfullt jubiléum firades den 12-13 december 2015. Då nådde man 100 tävlingar!

Två alpina profiler från Åre har varit med nästan hela vägen - bland annat fanns de med i de 100 första tävlingarna.

+ Nalle Hansson, 71.

+ Olle Rolén, 77.

- Det är en fantastisk utveckling vi fått vara med om, säger de.

Åres världscuphistoria började skrivas den 8-9 februari 1969 med två tävlingar för herrar, slalom och storslalom.

Både Nalle och Olle stod på startlinjen. Nalle som 18-årig debutant, Olle som rutinerad landslagsåkare.

- Det var lång bana i storslalom och jag fick mjölksyra. När jag kom i en grop på nedre delen orkade jag inte hålla emot och det var bara att bryta, säger Nalle.

Det gick bättre för Olle, som blev tia i storslalom.

Sedan dess har Åreprofilerna varit knutna till tävlingarna på olika sätt. Nalle har t ex varit förbundsledare och banchef och sedan var han under många år tävlings- och arenaansvarig.

- Vid ett par tillfällen var jag Ingemar Stenmarks ledare på start. Det var intressant och roligt, säger han.

Nalle berättar också att han vid ett tillfälle var nära att kasta in handduken.

- Jag hade 40 graders feber. Det var på gränsen om jag skulle kunna vara med eller inte. Men det gick.

Olle har bland annat varit tävlingsledare, bansättare och ordförande i organisationskommittén.

Idag har Nalle och Olle dragit sig tillbaka och följer tävlingarna från åskådarplats.

Historien med Åre och världscupen började egentligen under alpina VM i Chile 1966. Då bildades cupen och på plats var Bibbo Nordenskiöld, legendarisk alpin ledare från Åre, som under många år jobbade inom FIS (Internationella skidförbundet).

- Vi ska rikta ett stort tack till Bibbo. Han var en kämpe, som jobbade hårt för Åre, säger Olle.

- Det var tack vare att Bibbo lyckades övertyga Serge Lang om att Åre borde ha världscuptävlingar, som bollen kom i rullning, säger Nalle.

Idag har vi facit i hand. Åre är en respekterad arrangör i den alpina cirkusen.

Ingemar Stenmark är en annan, som Nalle och Olle vill lyfta fram när det gäller Åre och världscupen.

- Stenmarkepoken var oerhört betydelsefull. Vi ska vara evigt tacksamma för Ingemar och hans status, tycker Nalle.

- Ingemar Stenmark är den främste aktör vi haft i Årebackarna. Han har verkligen bidragit med mycket till vad cupen är idag, säger Olle, som var Ingemars tränare i landslaget under flera år på 70-talet.

I sammanhanget är kopplingen mellan "Stenis" och den alpina sporten given. Sportens utveckling har gått hand i hand med utvecklingen av Åre, som skidort.

Nalle och Olle är överens:

- Det är den alpina sporten, som varit motorn i Åres utveckling. Så är det bara. Åre hade inte varit vad det är idag utan världscupen.

Åreprofilerna konstaterar att i stort sett allt blivit blivit bättre inom sporten: åkarna, prepareringen, materialet, tävlingsarenorna och mycket annat.

- Förr åkte man t ex på skidor, som var 2,15 långa. Idag är längden 1,60. Det har verkligen hänt mycket, säger Nalle.

Sedan flera år har Åre en tävlingsarena av högsta klass och en milstolpe passerades 1986. Då stod den nya störtloppsbanan klar och därmed var Åre komplett, som arrangör.

TÄVLINGARNA 1977 är måhända de, som gjort störst avtryck. Ingemar Stenmark vann dubbelt och även Stig Strand och Torsten Jakobsson hade framskjutna placeringar, det var storpublik (nästan 30 000 på två dagar), vädret var vårlikt och arrangörerna tvingades jobba hårt för att få till ett bra underlag.

Bland annat gjordes - enligt tidningen Alpin skidsport - närmare 700 helikoperlyft med snö från Åresjön.

- Det var mycket jobb, men vi hade en otrolig entusiasm i organisationen, minns Olle.

MEDIAINTRESSET har alltid varit stort. Framförallt på 70-talet när Ingemar Stenmark var som hetast.

Kent Olsson var presschef från 1977 till och med 1995.

- Många gånger var det ett otroligt drag. Som mest, jag tror det var 1977, hade vi 600 ackrediterade med press, radio, TV, tekniker och andra.

- Flera år var det hysteri kring "Stenis". Veckopressen fanns på plats och kunde komma i lågskor. Det var väl inte så praktiskt om man säger så.

Serge Lang var inte bara en stor journalist utan också en välväxt person och det kunde ibland skapa problem. Kent berättar:

- Ett år mätte vi sängar för att hitta en där Serge kunde sova. Till slut fann vi en på Tott.

Hur var det att jobba, som presschef?

- Det var jobbigt och ofta stressigt, men fantastiskt roligt. Jag hade också bra personal, som kom tillbaka år efter år. Lojal, serviceminded och ryggade inte för några problem. Alla knutar löstes, oftast med ett leende på läpparna.

RUNE LINDSTRÖM var bäste svensk i premiärtävlingarna. Han kom femma både i storslalom och slalom.

- Under de där åren var jag i mitt livs form och femteplatsen i storslalom var ett av de bästa resultat jag gjorde i den grenen.

- Det blev också uppmärksammat. Det var inte så vanligt att vi gjorde framträdande resultat i storslalom på den tiden. Minns att alpine basen Calle Briandt var väldigt glad och menade att nu kommer Sverige även i storslalom.

Rune minns också storslalomtävlingen som en av de jobbigaste han åkt. Åktiden låg på närmare 1,40.

- Vi startade högst upp på Hummeln och det var en lång bana. Den var också brant och krävande och man var rejält trött när man kom i mål.

Premiärsegrare var två fransmän: Patrick Russel och Jean Noel Augert. Frankrike var den stora nationen på den tiden.

- Två riktigt duktiga åkare, som ingick i den nya generationen efter Jean-Claude Killy. Vi hade en hel del att göra med fransmännen när vi låg och tränade i Val d´Iseré före säsongen.

Augert blev året därpå, 1970, slalomvärldsmästare i Val Gardena och vann även slalom i Åre 1971.

INGEMAR STENMARK är den framgångsrikaste svensken med fem vinster:

1977 - slalom och storslalom: Ingemar vann slalomtävlingen med 1,59 före italienaren Franco Bieler och i storslalom var segermarginalen ännu större. Det skilde 2,20 till österrikaren Klaus Heidegger.

Genom segern i slalom säkrade Ingemar också sin andra totalseger i cupen.

1979 - slalom och storslalom: Ingemar ägde Årebackarna på nytt. I slalom vann han med närmare sekunden, 90 hundradelar, före Phil Mahre, som var tvåa även i storslalom - slagen av Ingemar med över två sekunder.

1981 - storslalom: Stenmark utklassade åter konkurrenterna. Marginalen till tvåan Alexander Zhirov, Sovjet, var nästan en och en halv sekund.

Det hade sånär blivit sex raka för Ingemar, men Phil Mahre bröt sviten genom att vinna slalomtävlingen med - tre hundradelar..!

Totalt var Ingemar på pallen i nio tävlingar.

Hur upplevde du tävlingarna i Åre, Ingemar?

- Det var ju fantastiska tävlingar. Vädret var oftast bra, det var mycket folk och bra arrangemang.

Någon tävling du minns speciellt?

- Jag har ett svagt minne av att man transporterade snö med helikopter 1977, men annars kommer jag inte ihåg något. Jag minns egentligen ingenting från från min tävlingskarriär. Den är ett passerat kapitel.

FEM SVENSKAR har vunnit i världscupen i Årebackarna. Förutom Ingemar är det Thomas Fogdö, Anja Pärson, Markus Larsson och Maria Pietilä-Holmner.

Totalt har det blivit elva vinster genom åren: Stenmark fem, Anja Pärson tre, Thomas Fogdö, Markus Larsson och Maria Pietilä-Holmner.

THOMAS FOGDÖ upplevde sin största dag i karriären söndagen den 28 mars 1993 när han noterade en av sina fem segrar i världscupen och samtidigt säkrade segern i slalomcupen.

Thomas var 66 hundradelar före norrmannen Kjetil-Andre Aamodt.

Det skulle bli en duell om slalomcupen mellan Fogdö och Alberto Tomba, men det blev aldrig spännande eftersom italienaren körde ur i första åket.

ANJA PÄRSON åkte hem två vinster i storslalom. Den första kom 2033 när hon vann med tolv hundradelar före italienskan Daniela Merighetti, den andra året därpå och segermarginalen var 55 hundradelar.

Anjas fullbordade trippeln genom att vinna störtloppet 2006 med 30 hundradelar.Tvåa var Lindsey Kildow, senare Vonn.

Anja är den svenska åkare, som noterat flest Top 3-platser, totalt elva.

MARKUS LARSSON tog sin första seger i världscupen just i Årebackarna. Det var i mars 2006. Då vann han slalomtävlingen före fransmannen Stephane Tissot och marginalen var hela 82 hundradelar.

MARIE PIETILÄ-HOLMNER är den senaste svenska vinnaren. Hon vann så sent som i december förra året.

Segern var Marias andra i världscupen och hon vann slalom efter en knivskarp duell med Tina Maze, Slovenien. Marginalen var så knapp som sex (!) hundradelar.

Frida Hansdotter utmanade toppduon och blev trea - endast lagen av Maria med 32 hundradelar.

En klang- och jubeldag för Sverige således - den största på damsidan i Åre genom åren.

HANS OLSSON har tagit Sveriges enda pallplats i fartgrenarna. Det gjorde han i mars 2009 när han kom trea i störtlopp.

ANNE-MARIE MOSER-PRÖLL tog den första damsegern. Österrikiskan vann storslalom i finalen 1971 och är en av de största i världscupens historia.

- "Pröllan" var den första damstjärnan i världscupen, säger Olle.

PETER MULLER är en annan åkare, som skrivit historia i Åre. Schweizaren vann det första störtloppet 1986.

PERNILLA WIBERG debuterade i Åre 1990 och fick samtidigt sitt genombrott. "Pillan" kom  trea i slalom.

PETRA VLHOVA och KATHARINA LIENSBERGER är de senaste vinnarna. De vann ifjol och tillhör favoriterna även i år.

LEIF HAMMARSTRÖM

Orizontal Bar - ARE - 210x18 - 2021-2022 rev2.png