Hoppa till sidans innehåll

Snöfabriker står pall i det varma vädret

26 NOV 2020 15:52
Vad gör man om snön smälter bort och det inte finns köldgrader för att starta snökanonsystemet? En snöfabrik som kan tillverka snö i plusgrader kan vara framtidens melodi för att klara varma perioder under säsongen.
  • Uppdaterad: 26 NOV 2020 15:52

För att säkra snö för skidåkning och snöglädje varje vinter krävs det för de flesta anläggningar i Sverige ett snösystem med snökanoner för tillverkning av snö. Och för att säkra en tidig säsongsstart omkring ett planerat datum krävs det också snölagring, dvs användning av snö som tillverkats föregående säsong och sparats över sommaren under ett isolerande täcke av sågspån/bark/flis eller duk för att sen vid säsongspremiär köras ut och prepareras. Och i ett allt varmare klimat med korta köldperioder har behoven gått mot en allt högre kapacitet i snösystemet och en allt större mängd lagrad snö. Det vill säga fler fläktkanoner per given spårsträcka och tätare avstånd mellan snölansar vid lanssystem än vad man haft sen tidigare för att snabbt kunna producera en större mängd snö under en kort begränsad tillgänglig tid.

Med föregående vinters varma väder i minnet och den rekordvarma upptakten av denna säsong så är det uppenbart att det finns en lucka att fylla när den tillverkade snön, lagrad eller nytillverkad, börjar att ta slut under säsongen. För oavsett hur hög kapacitet och storlek du har på ditt snösystem så krävs ändock köldgrader för att kunna tillverka ny snö med fläktkanoner eller lansar; för de flesta system krävs minst 2 minusgrader eller kallare.

Här kommer snöfabrikerna in i bilden för att täppa den luckan och ge en möjlighet till nytillverkning av snö även vid plusgrader.

Vad är en snöfabrik?
Ordet snöfabrik får en kanske att tänka på stora byggnader med bolmande skorstenar, men så är inte fallet. Med en snöfabrik avses helt enkelt en form av enhet som kan tillverka snö/isflingor i plusgrader. Självklart ingår köldgrader som en viktig beståndsdel i processen i en snöfabrik och det är troligen just själva inkapslingen av den processdelen som är orsak till benämningen snöfabrik.

Själva företeelsen är inte ny utan har används i årtionden i t ex fiske- och gruvindustrin för att skapa is och isslurry som kylelement. Utvecklingen inom området drivs dock på snabbt av behovet för snö till skidåkning och det finns idag ett antal olika teknikkoncept för snöfabriker. Nedan är huvudkoncepten.

Isslurryteknologi
Teknologin består av ett kylsystem som kyler ned vatten så att en slurry av snö och is bildas mot ett kylande medium. För att inte slurryn ska frysa helt utan gå att pumpa runt i systemet tillsätts salt som antifrysmedel. Den skapade snön separeras från resten av vätskan, men en del av vätskan kommer fortfarande vara kvar så att snökvaliteten är som typisk vårsnö. 

Snöfabrik med isslurryteknik användes i Sotji-OS och en snöfabrik därifrån finns nu i Skidome i Göteborg.

Snöproduktionskapacitet per enhet: ca 150 kubikmeter snö per dygn
Energiåtergång ca 20 kWh per kubikmeter snö

Isflingeteknologi
Isflingeteknologi är en standardmetod som används inom många kylsystem som luftkonditionering och tillverkning av is. Kallt vatten sprutas på en nedkyld yta så att is skapas. Isen skrapas av i små bitar och samlas ihop och fördelas ytterligare innan det sprutas ut i rörsystem med hjälp av en fläkt. Vallåsen i Halland har två stycken snöfabriker som i vinter har haft premiäranvändning för längdskidåkning. Den kontinuerliga produktionen av snö har gjort det möjligt att fylla på med ny snö så att de trots ett väldigt varmt och blåsigt november kunnat ha öppet de flesta helger och även en del vardagskvällar sen premiären den 30 oktober.

Snöproduktionskapacitet per enhet: 100-210 kubikmeter snö per dygn
Energiåtergång ca 20 kWh per kubikmeter snö

Vallåsen i Halland gör snö med snöfabriker med isflingeteknologi

Vakuumteknologi
En tredje metod, och den metod som idag är den energieffektivaste, är att använda sig av vakuumteknologi där termodynamiska lagar utnyttjas. Genom att tillsätta vatten i en vakuummiljö kommer vattnets kokpunkt att sjunka och delar av vattnet kommer att förångas. Den energi som går åt till förångningen dras från det kvarvarande vattnet och sänker temperaturen på vattnet tills det blir så kallt att det fryser till iskristaller. Kommersiella system idag bildar dessa i en isslurry och därefter sker snöseparationen på samma sätt som i isslurrymetoden. Snön får då en karaktär av vårsnö. En svensk utveckling är dock på väg ut på marknaden där iskristallerna behålls i torrt tillstånd och en torr snö kan tas ut från vakuummiljön. En första installation kommer att göras i Hammarbybacken i Stockholm under denna säsong. Här har man också valt att göra varje enhet mindre än de alternativ på snöfabrik som finns idag, vilket gör att priset och energibehovet per enhet blir lägre så att även mindre anläggningar har större möjlighet att komplettera sitt snösystem med en liten snöfabrik. 

Snöproduktionskapacitet per enhet: 50 kubikmeter snö per dygn (upp till 1700m3/dygn för stora system)
Energiåtergång 4-10 kWh per kubikmeter snö


Så vad ser vi i framtiden?
På flera håll är nog framtidens melodi ett snösystem med hög kapacitet som kompletteras med snöfabrikssnö under tuffa mildperioder.

Har du frågor om snötillverkning eller andra anläggningsfrågor längd- och rullskidor, kontakta anläggningskonsulent Jonas Braam på telefon 0733-223222 eller mejl This is a mailto link

Skribent: Jonas Braam
Epost: This is a mailto link

SMART ENERGY PARTNER

PRESENTING PARTNER

TEAM PARTNERS

SE ALLA PARTNERS
Tävlingskalender
VM-kollektion-215x135.gif
Märkesjakten
150504-Puff-Skideoteket-215-135
Puff_BättreSkidteknik_215
FIS

Postadress:
Svenska Skidförbundet
Riksskidstadion
791 19 Falun

Besöksadress:
Lugnetvägen 16
791 31 Falun

Kontakt:
Tel: 0107086900
E-post: This is a mailto link

Se all info