Hoppa till sidans innehåll
Foto: Simon Hastegård / Bildbyrån

Redo för natursnön

25 FEB 2021 01:43
Plötsligt händer det, snökanonerna drar in, det blir vitt överallt och alla vill ut och åka skidor. Står du då som anläggningsägare och kommun redo eller står du handfallen med vitt guld som du inte kan omvandla till skidspår för alla skidsugna?
  • Uppdaterad: 25 FEB 2021 01:43

Vi har haft ett fantastiskt vinterväder i januari och februari med en konstant och ihållande kyla kombinerat med nederbörd som i stort sett gjort hela Sverige vitt. Plötsliga snöfall med uppåt en halvmeter snö ända ned i Blekinge och facebookgruppen Längdskidor i Stockholm har väl aldrig haft en så stor aktivitet på frågor och tips om skidspår, hund- och pulka, fristil och annat skidsnack som denna vinter. 

Men med den plötsliga och ihållande snöperioden har det uppstått ett dilemma i kommuner som inte är så vana med snö. Kommunen är inte rustad för att utnyttja möjligheten som ges och tillgodose det stora behov som finns hos invånarna, unga som gamla, av att komma ut i den friska luften och ut i skidspåren. 

Och även där det finns spårutrustning och mångårig erfarenhet så handlar det nästan uteslutande om skoterdragna klassiska enkel- eller dubbelspår med helt avsaknad av preparerad fristilsbädd.

Så vad behövs och vad finns det för alternativ för att göra det vita guldet från ovan till preparerade skidspår för både klassiskt och fristil? Här ges allmänna råd som kan hjälpa dig som kommun, förening eller anläggningsägare att inför nästa säsong rusta er redo. 

Dragfordon

Vid skidspårning i natursnö har skoter varit det traditionella dragfordonet. Med fördel används en bredbandad modell som har en större bandyta för både bättre grepp och dragkraft, men också för att få den packning av snön som blir av skoterns tyngd bredare. Modeller som har dubbelband skapar ännu bredare packning och kan dra ännu tyngre, en nackdel är en sämre svängradie och styrförmåga, speciellt om de endast har en skida som styr. Ett allmänt problem vid spårdragning med skoter är överhettning av motorn när man kör sakta med tung spårutrustning i varma väderförhållanden. Skoterns kylning får till stor del hjälp av att skotermattan river upp snö som kyler motorn och den extra hjälpen till motorkylaren försvinner när man kör sakta. Att montera dubbla motorkylare är därför inte ovanligt på de anläggningar där det ofta är spårning i varmt väder.  

Ett modernare alternativ till skoter som dragfordon är en ATV eller UTV utrustad med bandsats istället för med hjul. Med en ATV eller UTV får du ett arbetsfordon som kan användas året runt, med bandsats på vintern och med hjul på sommaren. 

ATV (All-Terrain Vehicle) finns som både 4-hjuling och 6-hjuling, men när bandsats sätts på så ersätts hjulen alltid med fyra band oavsett. Skillnaden är att de bakre banden blir längre på en 6-hjuling än en 4-hjuling. Därför får en 6-hjuling bättre dragkapacitet och grepp än en 4-hjuling, men på bekostnad av svängradien. 

UTV (Utility Terrain Vehicle) är idag vanligast i USA men är på stor frammarsch i Europa och nu även Norden. Här behöver man inte grensla över en bred sits, greppa tag i ett styre och gasa med tummen som på en skoter eller ATV, utan här kliver man in och sätter sig som i en bil, styr med ratt och gasar och bromsar med foten. En UTV har en skyddande störtbåge och säkerhetsbälte och kan förses med väderskyddande tak och vindruta eller till och med med uppvärmd hytt. Till utseeendet påminner UTV:n om en golfbil, men den är precis som ATV:n gjord för arbete i terräng. Stora fördelar med UTV:n är att det finns plats för en eller fler passagerare och att det finns ett flak där man kan få med mycket utrustning eller last utan att behöva koppla på en kärra eller släde.  Nackdelen med UTV:n är att den inte är lika smidig som en ATV och att sikten bakåt mot spårprepareringen är sämre. 

Då en ATV och UTV inte packar snön i mitten mellan banden ställs högre krav på spårutrustning som sköter packningen till fast snöbädd. 

Valet mellan ATV eller UTV beror främst på vad för arbete den ska utföra sommartid. Om den ska användas i skogen eller på fjället i svårare obanad terräng är en ATV att föredra för dess smidighet. Om den ska användas på idrottsanläggningen och i elljusspåret, i en park eller på en golfbana är UTV att föredra för att utnyttja lastförmågan och möjligheten till att ta med passagerare (vilket oftast inte är tillåtet med ATV).

En viktig aspekt vid val av maskin är hur den är klassad. Det avgör om var maskinen får köras och hur fort, om det är hjälmkrav, och om det behövs förarbevis eller ej. Mer om detta kan läsas hos Transportstyrelsen och i skriften Köra fyrhjuling.

Generellt för dragfordonet, oavsett om det är en skoter, ATV eller UTV så säkerställ innan köp att den modell som väljs orkar att dra den spårutrustning som är tänkt att användas. För att klara av att dra de tyngsta spårutrustningarna så är en grov rekommendation att inte ha mindre än 750 kubik för remdrivna ATV/UTV med automatväxel eller mindre än 500 kubik för ATV/UTV med manuell växellåda. 

Spårutrustning

För spårning i natursnö finns det en rad kommersiella alternativ av spårslädar, sladdar, kompaktorer och kompletta spåraggregat som både river, samlar in snö, kammar manschestermönster och sätter det klassiska spåret. Men man kan komma relativt långt med enkel hemmabyggd spårutrustning också. Det svåraste brukar vara när det blir väderomslag från varmt till kallt och då är timingen och vad för slags preparering man gör nästan viktigare än vilken spårutrustning man har att tillgå.

Vid packning av snö beror valet av utrustning på vad det är för slags snö och hur djup den är. För väldigt djup och lätt kallsnö måste man först skapa ett stabilare fäste för dragfordonet genom att åka några varv i högre fart utan redskap. Därefter slås luften ur den lätta snön med öppen lätt järnsladd eller en armeringsmatta framförd i hög fart längs spåret. När det har fått frysa ihop kan man gå på en tyngre sladd för att jämna ut ojämnheter och sen avsluta med en hjulvält/kompaktor och snökamsfinisher. Vid tunt lager kallsnö hoppar man över sladdsteget och går på det sista steget med hjulvält/kompaktor eller snökamsfinisher direkt för att få bort den isolerande luftfickan mellan snön och marken så att snön binds fast och tjälen går ned snabbare och djupare i marken.

Det klassiska skidspåret dras med en spårsläde där den moderna spårsläden har en profil på spårsättaren som tillåter exakt styrning för skidan i en djup spårprofil samtidigt som skidpjäxan löper fritt utan att skrapa i kanterna. För att kunna få djupa spår även i äldre omvandlad och hård snö behöver det vara någon form av rivstål som luckrar upp snön framför spårsättaren. Om man bara gör ett klassiskt spår och det är ont om natursnö så kan man samla in snö till en tjockare snösträng för det klassiska spåret med en inverterade plog eller plogblad framför spårsläden.

Glöm inte fristilsbädden. De som bara drar klassiska spår hänvisar ofta till att det är så få som åker fristil. Ja, om det inte finns möjlighet att åka fristil så blir ju det det självklart resultat. Men där möjligheten till fristil istället erbjuds så växer antalet fristilsåkare för varje år och åldersspannet blir bredare och bredare. Det är inte längre bara ungdomar och gamla tävlingsåkare som åker fristil utan allt fler vuxna provar på och fastnar för den fria åkstilen. Fristilsbädden görs jämn genom att åka flera varv med snösladden och avslutas optimalt med en snökamsfinisher för att få manschestermönstret som ger ett bättre grepp än en slät snöbädd.

Spårplanering

Gör en spårplanering redan innan säsongen så att du är förberedd när snön kommer. Var ligger snön kvar längst, var är det mest skyddat från sol och varma vindar? Var kan man dra skidspår, för klassiskt och för fristil? Berör spåren andra markägare så måste de kontaktas och tillfrågas för godkännande av spårdragning. Hur ska man dra spåren bäst för att få ut bästa och mesta skidåkningen som passar alla? Kan man göra en lättare huvudslinga med valbara kuperade slingor som går ut och in från huvudslingan likt blomblad? Kan hund och pulka tillåtas i spåren eller kan man göra alternativa hund- och pulkaslingor? Kan ett skidaktivitetsområde och snölekplats för de yngre skapas i anslutning till start- och mål på skidslingorna?

Val av utrustning

Om det inte är så vanligt med långa natursnöperioder bör det vara klokare att investera i en ATV eller UTV som kan användas året runt än i en skoter som får stå stilla under den största delen av året. Om detta fordon redan finns så behöver det ju bara kompletteras med en passande bandsats. Om dragfordonets dragstyrka är tillräcklig så är det optimala att investera i ett spåraggregat som klarar av de flesta prepareringsstegen för både klassiska spår och fristilsbädd. Annars så behövs minst en sladd och en spårsläde, men gärna också en hjulvält eller kompaktor och en snökamsfinisher för manschestermönstret för fristilsspåret.

Redo för nästa snöfall

Vare sig ni är en ideell förening, en golfbana, eller en kommun som drar skidspår, om det är bock i rutan på ovanstående tre punkter, dragfordon, spårutrustning och spårplanering så är ni redo inför nästa snöperiod och det finns alla förutsättningar för att tillgodose det stora behov av längdskidåkning som kommer med snön.

Har du frågor om skidspårning eller om andra anläggningsfrågor, kontakta anläggningskonsulent längd- och rullskidor Jonas Braam på telefon 0733-223222 eller mejl This is a mailto link 

Skribent: Jonas Braam
Epost: This is a mailto link

SMART ENERGY PARTNER

PRESENTING PARTNER

TEAM PARTNERS

SE ALLA PARTNERS
Tävlingskalender
VM-kollektion-215x135.gif
Märkesjakten
Puff_BättreSkidteknik_215
FIS

Postadress:
Svenska Skidförbundet
Riksskidstadion
791 19 Falun

Besöksadress:
Lugnetvägen 16
791 31 Falun

Kontakt:
Tel: 0107086900
E-post: This is a mailto link

Se all info