Lundblads tuffa väg till världscupen

Frida Lundblad, Gefle Freestyle, påbörjar sin tredje säsong i landslaget, även om hon ser det som sin första, då hon varit skadedrabbad en tid och därför inte lyckats åka en hel säsong.

Frida började med puckelåkning i tidig ålder efter influenser hemifrån.

– Min pappa höll på med freestyle när han var yngre och han har varit engagerad i Gefle Freestyle så det var så jag började. Han introducerade mig tidigt, berättar Frida.

Men även om det var pappa som drog igång intresset var Frida inte sen på att sätta upp sina egna högt strävande mål. 

– När jag var åtta nio år bestämde jag mig för att jag skulle bli bäst i världen. Jag kollade på OS och tänkte att det där vill jag göra. Och sen började jag sätta ganska högra krav på mig själv när jag var ungefär tretton för att nå dit jag ville, att ta mig till landslaget och bli bäst i världen.

Frida är väldigt målinriktad, och för att nå till toppen måste en puckelåkare hantera både åkning och hopp, vilket hon är väl medveten om.

– Jag tror att det som gör mig till en duktig puckelåkare är att jag håller ganska jämn nivå på allt som behövs. Jag har både åkningen och hopptekniken, men sen handlar det så klart om att ta allt till en högre nivå för att nå dit jag vill.

Frida gick på skidgymnasiet i Sandviken när hon blev upptagen i landslaget.

– Jag blev så glad när jag fick komma med och även om jag gör min tredje säsong i landslaget ser jag det lite som min första eftersom jag varit skadad nästan sen jag kom med. Jag drog korsbandet i oktober för två år sedan på ett läger i Zermatt, precis innan min första säsong i landslaget skulle dra igång. Det blev en sån chock, för innan dess trodde jag inte att jag kunde skada mig. Men sen när chocken lagt sig tänkte jag att det bara skulle göra mig bättre. Jag ville dra nytta av skadan för att bli bättre, och det har gått väldigt bra. Rehabiliteringen tog lite längre tid än vad jag hade planerat men det var på något sätt bra att det tog lite längre tid. Det gjorde att jag blev mer mentalt stark. Innan skadan kände jag mig odödlig men nu vet jag att det jag gör inte är självklart. Jag är oerhört tacksam över att kunna åka puckel i landslaget.

Men det är inte bara tacksamheten och vetskapen om att hon inte är odödlig som hon tar med sig från skadan.

– Jag har också fått mer tålamod. Nu vet jag att säsong inte är hela världen utan det kan bli bra ändå även om det går dåligt en säsong.

Framöver är Fridas mål fortfarande tydliga. Både kort- och långsiktigt.  

– I år är målet att köra världscuptouren. Jag har inte kört världscupen tidigare och det handlar mer om att åka och känna att här hör jag hemma. Det handlar inte om att göra resultat, men att ha känslan att jag kan ta mig till final räcker långt även om jag inte lyckas varje gång. Sen är det så klart OS-säsong också och det vore drömmen att ta sig dit. Det långsiktiga målet är fortfarande att bli bäst i världen, och det är jag snart, avslutar Frida.

Frida gör sin världscupdebut i Ruka, Finland, 9 december. Resterande uttagna till Ruka kan du läsa om här Länk till annan webbplats..