Världsrekordförsök i Vars

Nu är det äntligen dags. Speedski i legendariska Piste de Chabrieres, 250km/h inom räckhåll

Mål: Nytt Världsrekord.
Tid: 29 mars – 4 april.
Plats: Vars, Frankrike.
Backe: Piste de Chabrieres

Alla världsrekord i speedski är från en och samma tävling, Pro Mondial de Ski de Vitesse i Les Arcs den 20 april 2006. Då var förhållandena i det närmaste perfekta och redan på morgonen stod det klart att det var en dag för världsrekord. Då satte Sanna Tidstrand från Sälens IF det gällande världsrekordet för damer på 242,59km/h och den italienske speedskistjärnan Simone Origone gjorde det snabbaste åk på skidor som någonsin genomförts när han nådde 251,40 km/h. Det var också denna dag som Roger Wickman satte det gällande svenska rekordet med ett åk på 247,25 km/h.

Nu kan det äntligen vara dags igen:

De snabbaste åkarna i världen har fått en mycket åtråvärd inbjudan att vara med och utmana världsrekordet. Två svenska åkare har kvalificerat sig: Vår nyblivna totalsegrarinna i världscupen Linda Baginski, Sollentuna SLK och årets totalfemma Christian Jansson, Kils SLK. Tävlingsbacken heter Piste de Chabrières, backrekordet sattes förra året och är på över 248km/h.

Backen är snarare ett väldigt högt stup än en backe. Från toppstarten på 2715möh faller backen mycket brant ner till bromsplanen 495 höjdmeter längre ned. Backen har en initial lutning på 98% och åkarna kommer under rätt förhållanden att nå farter över 250km/h. Förra året var första gången på 14 år som någon startade från toppen av backen och det säger en del om vilka förutsättningar som måste vara på plats.

Trots de enormt höga farterna vill ingen ta onödiga risker, backen måste vara perfekt preparerad och det får inte blåsa mer än ytterst lite. När en skidåkare når de hastigheter som denna backe kan leverera är snökontakten mycket liten. En vindpust i sidled kan då få allvarliga konsekvenser och den risken är ingen särskilt intresserad av att utsätta sig för.

För att förstå den mentala utmaning som en åkare på plats vid toppstarten utsätter sig för kan man tänka sig en fallhöjd motsvarande tre kaknästorn ovanpå varandra. När åkaren står mer än en meter från backens krön syns ingenting av backen, bara bromsplanen nästan 500 fallhöjdsmeter längre ned. Däremellan ingenting annat än krönet vid skidspetsarna. Från starten är accelerationen enorm. När åkaren ca 6 sekunder efter start passerat "klippan" är hastigheten närmare 200km/h och accelerationen fortsätter. När åkaren passerar genom timingzonen ytterligare 300 fallhöjdsmeter längre ned är hastigheten 70 meter i sekunden och den 100 meter långa mätsträckan klaras av på knappt en och en halv sekund. Efter passage av den röda linje som markerar timingzonens slut reser åkaren sig långsamt för att påbörja inbromsningen, det är ett enormt vindtryck som då träffar åkaren och kraven på balans och kroppskontroll är stora. Fartvinden når mer än dubbel orkanstyrka (den gränsen går vid knappt 33 m/s) och trots den helt lufttäta gummidräkten blir bromskraften våldsam.

Tävlingen ingår inte i världscupen men körs enligt i stort sett samma regler. Det är samma backe och åkarna har samma utrustning som om det vore en världscupdeltävling. I en sådan tävling är dock den högsta tillåtna farten för träning och första start 180km/h. Den regeln gäller inte här...

Imorgon, lördag, drar det igång med tre träningsåk i farter kring och över 200km/h. På söndag ökas farterna upp mot 230km/h och på måndag blir det toppstart om förhållandena tillåter. Det är då det gäller: Det kan mycket väl bli historiens snabbaste skidtävling. Rekordet är 251,40km/h...

De snabbaste svenska åkarna genom tiderna hittar du här: 200-listan Länk till annan webbplats.

Följ eventet på www.vars.com