Vad vet du om speedski?

Den 20–26 mars är det dags för speedski-veckan i Idre Fjäll med både VM-, världscup och SM-tävlingar. Men vad är egentligen speedski?

Få skidgrenar är egentligen så lätta att förklara som speedski – den som är snabbast vinner. Det gäller alltså att ta sig ned för en brant backe så snabbt som möjligt...svårare än så är det inte.

Att förstå hur själva speedski-tävlingen går till är enkelt, men riktigt lika enkelt är det inte att utöva sporten. Precis som vid all annan elitidrott krävs det år av träning för att bemästra de krafter som skapas när du åker skidor i över 200 km/h.

Några av de som lyckats allra bäst finns just nu i Idre. Det är ett fullspäckat program med både VM-, världscup och SM-tävlingar som väntar både åkare och publik. Tävlingarna genomförs backen med det passande och något skrämmande namnet "Chocken" som förklaras av att backen har en lutning på hela 46 (!) grader.

Varmt välkommen till Idre för att uppleva några av världens snabbaste åkare!

LÄS MER: Tävlingarnas officiella webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vad vet du egentligen om speedski? Här kommer lite mer fakta...

Så här går en speedskitävling till

Det gäller att åka snabbast. Åkarens snitthastighet mäts på en 100-meterssträcka i slutet av backen och den som har högst snitthastighet vinner.

Snabbast vinner. Foto: Allan Grimm

En tävling avgörs alltid med minst två åk i tävlingsbacken, ett obligatoriskt träningsåk och ett tävlingsåk, men i de flesta fall görs fler än ett tävlingsåk. En tävling får högst starta i 180 km/h (150 km/h för S2-klassen) och hastigheten får bara öka med cirka 15 km/h per åk för att bibehålla säkerheten.

Beroende på antalet deltagare så körs utslagning där några går vidare till nästa tävlingsåk ända fram till finalen.

Två tävlingsklasser

Det finns två klasser: Speed One (S1) och Speed Two (S2). S1 är för de verkliga fartkanonerna, där används specialutrustning optimerad för aerodynamisk effektivitet. I S2-klassen används däremot vanlig fartutrustning.

I SDH-klassen används vanlig fartutrustning.

Det är en konst att komma upp i en så hög hastighet som möjligt och en annan att kunna få hejd på farten, vid backens slut finns därför en lång bromsplan som ibland är längre än själva backen. För att kunna stanna säkert är det viktigt att resa sig upp sakta så att luftmotståndet sakta ökar, genom att även hålla ut armarna från kroppen och göra en bred plog med skidorna så minskas farten allt eftersom.

Backen består alltså av tre delar: en accelerationssträcka för att få upp farten, en tidtagningszon på 100 meter där maxfarten ska hållas och en viktig bromssträcka för att hinna stanna.

De flesta tävlingar hålls på vårvintern eftersom det är då som snön är snabbast.

Det är mycket som påverkar hastigheten eftersom backens utformning och väderförhållandena varierar. Men eftersom det alltid finns en 100 meter lång tidtagningszon så finns det också världsrekord.

Världens snabbaste speedski-åkare Ivan Origone.

Just nu ligger herrarnas världsrekord i S1 på 254,958 km/h (Ivan Origone, ITA) och damernas på 247,083 km/h (Valentina Greggio,ITA). Det föregående damvärldsrekordet innehades av vår svenska Sanna Tidstrand på 242.590 km/h (2006) vilket fortfarande gäller som svenskt rekord. På herrsidan är det Christian Jansson som innehar det svenska rekordet i S1 på 248,105 km/h (2017).

Utrustning och klädsel

En speedski-dräkt för S1-klassen är utformad för att minimera luftmotståndet så mycket det bara går. Det är en lufttät gummidräkt som är så tight att det behövs hjälp för att få på den på kroppen. Dräkten är försedd med spoilers/fenor på vaderna för att luften ska få en bra bana runt benen. I den höga hastigheten skapas luftvirvlar bakom benen och genom dessa spoilers flyttas luftvirvlarna längre bak. De har precis samma funktion som en flygplansvinge.

Speedski-hjälmen designas för att passa varje tävlingsåkares kropp. Hjälmen är väldigt speciell till sin form för att kunna vara så aerodynamisk som möjligt. Den är smalast högst uppe på huvudet och blir sedan betydligt bredare längst ned under hakan.

Coola gummidräkter och farthjälmar för de allra snabbaste. Foto: Jan Farell.

Skidorna är cirka 240 cm långa och väger nästan 15 kg per par för att få så mycket stabilitet i backen som möjligt. Dessutom tillkommer ett par stavar som även de är anpassade till varje enskild åkare

I SDH-klassen, som är inkörsporten till speedski, där alla börjar sin speedski-bana, krävs ingen annan fartutrustning än den du kan köpa i vanlig en sportaffär. Så det är bara att pröva nästa gång tillfälle ges.

Pröva att åka speedski!

Vill du testa hur det är att åka riktigt fort? Ta kontakt med någon av våra speedski-klubbar!

Lista med klubbar Länk till annan webbplats.