Så blir barn och ungdomar mentalt starkare och gladare

Vi hör ofta att elitidrottare använder sig av mental träning för att prestera bättre. Rätt mental inställning är också viktigt inom barn- och ungdomsidrotten.

Där har föräldrar och tränare en viktig uppgift att skapa en bra balans mellan glädje, förväntningar och prestation. Det anser Henrik Gustafsson, idrottspsykologisk rådgivare och filosofie doktor i idrott, som efter årsskiftet arbetar på Karlstad universitet.

Henrik har en bakgrund som professionell längdskidtränare och är numera bland annat idrottspsykologisk rådgivare åt flera elitidrottare. Han menar att inom barn- och ungdomsidrotten kan rätt mental inställning hos de inblandande ge positiva effekter.

Henrik Gustafsson pratar om två olika former av så kallat motivationsklimat där idrottaren får signaler via sin tränare, föräldrar och idrottskamrater:

• När resultatet i förhållande till konkurrenter står i fokus. Man ger beröm och uppmärksamhet när barnet/ungdomen är bättre än andra på träningar och tävlingar. Här kan det också finnas inslag av kritik och anmärkningar när misstag görs.
• När tränaren uppmärksammar att barnet/ungdomen arbetar med stor insats och jämförelsen sker med utgångspunkt från sin egen kapacitet. Här är det inlärning och beröm för arbetsinsats som står i fokus.

– Konsekvenserna blir att den som är skolad i mer tävlingsinriktat klimat har en större tävlingsängslan. De har ofta lägre självförtroende och mindre glädje till idrotten. Denna kategori ungdomar som har tränats för att alltid bli bättre än alla andra blir samtidigt mycket känsligare för motgångar, säger Henrik Gustafsson och fortsätter:
– Det är inte fel att tävla. Men de som enbart fokuserar på att konkurrera med andra och glömmer bort att tänka på den egna förbättringen och förmågan utifrån sina egna förutsättningar blir känsligare för motgångar och upplever större tävlingsängslan.

Då gäller det för tränaren och föräldrarna att lära ungdomarna att fokusera på hur man vinner i stället för att bara vinna. Henrik Gustafsson betonar vikten av att barn och ungdomar lär sig träna och tävla efter sina egna förutsättningar. Då blir det bäst resultat i längden.
– Samtidigt är det inte fel om ungdomarna är nervösa inför tävlingar. Det hör till att ha fjärilar i magen inför ett lopp. Men det gäller att få lagom många fjärilar och få dem att flyga i rätt riktning.
Han trycker också på att tränare och föräldrar måste förstå skillnaden mellan tävlings-idrott och ungdomsidrott. Vägen till att bli en lyckad elitidrottare på seniornivå går inte alltid via bra resultat inom ungdomsidrotten.
– Många gör det misstaget och resultatet blir ofta ett överfokus på vinst eller förlust bland ungdomarna. När barnet kommer hem från en tävling händer det ofta att föräldrar frågar: Vann du, slog du den och den? I stället kan man fråga: Har du lärt dig något nytt efter dagens tävling?

Henrik Gustafsson säger också att inom svensk idrott finns för stort fokus på talangens betydelse och för lite insikt om vad träningen kan betyda när det gäller att forma morgondagens toppidrottare.
– Jag är övertygad om att en bra tränarutbildning i kombination med ett fortsatt bra ledarskap generellt kan bidra till att ungdomar inte behöver hjälp med mentala coacher förrän långt senare i karriären. Sedan är det aldrig fel om tränaren ibland bollar idéer med någon som har en bra kunskap i ämnet.

Henriks fem mentala råd om barn- och ungdomsidrott

• Involvera barn och ungdomar i beslut som berör deras idrott. Fråga dem hur deras träning ska vara upplagd och vilken idrott de vill hålla på med.
• Fokusera på deras egen kapacitet. Jämför inte bara med andra utan ge feedback med utgångspunkt efter deras egen förmåga.
• Ge beröm för insatsen! Då lär sig barnen att ett hårt träningspass kan leda till att man blir bättre.
• Som förälder bör man vara lagom involverad i sitt barns idrottande. Ett stort störningsmoment för både ungdomar och tränare är när föräldrarna lägger sig i sitt barns idrottande på ett felaktigt sätt. Det blir fel när barnen får olika råd samtidigt.
• Var engagerad, men på en lagom nivå utan att trycka på. Var lyhörd så att idrottandet sker på barnens villkor.

Foto: SSF (Barnen på bilden har ingen koppling till texten)