Perra en del av längdboomen

I 40 år har Per-Åke ”Perra” Yttergård, 67, jobbat heltid med att utveckla längdskidsporten i Sverige. Men nu är det dags för Per-Åke ”Perra” Yttergård att gå i pension.

”Perra” är kanske den ledare i skid-Sverige som betytt mest av alla över tid för skidsportens tillväxt. I kölvattnet av honom löper en röd tråd förbi milstople efter milstolpe med betydelsefulla händelser. Vi pratar skidgymnasier, Torsbys skidtunnel, längdlandslaget, anläggningar, snökanoner, TV, föreningar, arrangörer, kommuner, utbildningar, nätverksbygge, vägledning, investeringar... Tusentals råd och tips har levererats av den skidmissionerande Rospiggen från Riala och Roslags-Länna IF i Uppland som blev värmlänning 1975 då han fick jobb som skidgymnasietränare i Torsby.

En av de första eleverna på Stjerneskolan var Gunde Svan som så småningom kom att bli en ikon och PR-magnet för sitt sätt att träna, leva, åka skidor och underhålla tv-publiken.

Tillsammans med Leif Skogsberg och Inge Wadman byggde Perra upp ”en status” för att kombinera studier och elitidrott, precis som Pekka Eriksson och Bengt Halvarsson i Järpen, Bengt Stattin i Sollefteå och Owe Westerberg i Lycksele. Det hände mycket inom träningen. Skidgymnasierna fostrade pojkar och flickor till mer eller mindre kompletta skidåkare. Ute i distrikten arrangerades det klubbtävlingar i var och varannan by. Ofta under nya elljusslingors sken.
– På den tiden hade vi breda startfält på DM och SM i alla tävlingsklasser, från ungdomar till seniorer. Men motionsloppen och det breda folkliga intresset för att gå på tur och hålla sig i form utan tidtagning var inte alls så stort som i dag. Vasaloppet hade till exempel bara knappt 9 000 åkare i mål 1975, det enda loppet arrangörerna hade på programmet då. Att jämföras med 2015 då åtta lopp genomfördes under Vasaloppsveckan – med 60 000 deltagare.

Perra Yttergård minns SM-tävlingarna i Hudiksvall 1980 då 450(!) herrar startade i 15-kilometersloppet.
– När Wassberg gav segerintervjun stod fortfarande 100 åkare kvar och väntade på att få starta. Svenska Skidförbundet tvingades därefter införa en begränsning som innebar att distrikten bara fick anmäla ett visst antal åkare kommande år. Rätt eller fel kan man alltid diskutera. I dag är vi glada om vi får 100 åkare med i en SM-tävling, det är skillnad. Men det var inte bättre förr. I det stora hela är längdskidsporten större än någonsin. Det finns förklaringar till det, även om snötillgången reglerar utvecklingen periodvis, så pekar kurvorna uppåt. Särskilt de senaste sex vintrarna.

Tillgång på snö och bra anläggningar är en av de viktigaste förutsättningarna för att intresset för skidåkning ska hållas på topp. Detta är ett område som Perra har brunnit för och lagt mycket av sin tid och energi på.

I samband med Skidtinget i Linköping fick Perra ta emot Svenska Skidförbundets guldmedalj för att han ”under minst 25 år på ett utomordentligt förtjänstfullt sätt gagnat förbundet och dess syften.”

Även om Perra går i pension nu, så är han själv säker på att han kommer att fortsätta jobba med skidåkning även som pensionär.
– Jag har haft ett fantastiskt roligt och intressant jobb och ska försöka bidra till svensk skidsport även i framtiden.

Det är vi på Svenska Skidförbundet mycket tacksamma för och vi önskar honom stort lycka till i framtiden!