Det möjliga borde vara omöjligt

Att åka en tredjedel av Sveriges asfaltsbanor dedikerade för motion och träning under en och samma arbetsvecka borde inte vara möjligt, men det var det.

Det är inte ett bra betyg på arbetsveckan och resan, utan ett dåligt betyg till Sverige att det finns så få möjligheter till säker träning och motion för rullsport.

Bara det faktum att av Sveriges 15 största städer är det bara 3 stycken som har en asfaltslinga över 500m. Ett kraftigt underbetyg för storstädernas samhällsbyggnadsplanering. 

Men det beror nog inte på ignorans eller ett medvetet förbiseende, utan snarare på att man i samhällsplaneringen och på fritidskontoren inte tänkt på självklarheten i att även ha asfalterade och belysta slingor för motion och träning. Det är nog till och med så att många av oss skidåkare inte ens tänkt tanken att en asfaltsslinga bör vara en självklarhet i kommunen, utan att det är något som en förening måste kämpa hårt och länge för att få till.

Det positiva är att problemet är lätt åtgärdat för samhällsbyggnadskontoren i samverkan med fritidskontoren. Uppgradera helt enkelt ett eller flera av stadens eller kommunens elljusspår med asfalt eller planera in en helt ny asfaltsslinga för motion och träning. Det är inte svårare att anlägga en asfalterad rundslinga från A till A än en cykelbana som knyter samman A till B, skillnaden är bara att omgivningen är träd och natur och inte gator och hus. Glädjande nog blåser denna upplysande vind friskt nu och det asfalteras och projekteras för fullt. Senast ut är Umeå, Töcksfors/Örje, Orsa, Kiruna, Falun och uppgraderingsprojekteringar är på gång i bland annat Nässjö. 

Det finns dock några saker att tänka på så att man gör rätt direkt, oavsett om det är ett befinligt motionsspår som ska användas som grund eller om det är en helt ny asfaltsslinga

• Gör slingan så pass bred att det både finns plats för asfalt och mjukt underlag för löpning och promenad bredvid varandra, helst skiljt från varandra med någon meters mellanrum av annat material som gräs eller fint grus (breda spår ger också positiva synergieffekter som ökad trygghet och bättre förutsättningar för både natursnö och konstsnö)
  
  
• Gör asfalten bredare i uppförsbackar än i nedförsbackarna för att anpassa till nödvändig åk- och omkörningsyta vid olika terräng och fart.
  
  
• Gör flera olika slingor av varierad karaktär i terräng och teknisk svårighet för att locka alla målgrupper från barn och ungdom, motionär, Vasaloppsåkare och elittränande. Ett befintligt spår kan behövas kompletteras med både lättare som svårare genvägs- eller omvägsslingor
  
  
• Undvik tekniska kurvor med hög fart, ta ned fart med  mindre motlut innan sväng, dosera om nödvändigt
  
  
• Asfaltera större platt teknikyta och gärna även teknikbana med kullar och terrängvågor som bjuder in till spontan rörelse och teknikutveckling
  
  
• Bygg med konstsnö direkt eller åtminstone planera med det för framtiden
  
  
• Glöm ej belysningen

Med andra ord så behövs det göras en del förbättrande åtgärder i samband med asfaltering om ett tradionellt 80-talselljuspår står som grund, medan ett nytt modernt elljusspår alltid bör följa dessa rekommendationer.  

Möjligheten att städer och kommuner till år 2025 gjort det möjliga omöjligt finns verkligen, så låt oss tillsammans lyfta frågan och göra det självklara glasklart. 

Vill du ha mer information och stöd i frågor gällande asfaltsbanor eller har frågor om konstsnö, skidaktivitetsområden eller andra anläggningsfrågor? 

Kontakta anläggningskonsulenten, gärna direkt per telefon.

Jonas Braam, anläggningskonsulent
Svenska Skidförbundet
telefon: 0733-22 32 22
e-post: Jonas.Braam@skidor.com Öppnas i nytt fönster.