Var det bättre förr?

Den extrema vintern med på flera håll rekordvarma temperaturer och starka hårfönsvindar testar skidåkare och anläggningar hårt. Det gäller ändå att försöka se det ljusa i mörkret - och leva på hoppet om en fantastiskt vinter från februari och framåt.

Var det bättre förr kan man fråga sig? Visst har det funnits många vintrar med mycket snö, men årets säsongsinledning är inte unik. 

Vem kommer väl inte ihåg intervjun i TV med den amerikanska skidturisten som anlänt till Mora dagen före det tänkta Vasaloppet 1990: "Canceled, what do you mean with cancelled?" Sen den dagen har Vasaloppsorganisationen rustat snökanonparken och organisationen för att varje år genomföra Vasaloppet på bästa möjliga sätt. 

Bilden ovan från Svenska Skidspelen i Falun 1989 vittnar om ännu ett exempel - tänk att en världscup 30 km kunde genomföras under så skrala förhållanden. Det hade knappast tillåtits idag. I princip varenda världscup i vinter har haft barmark runt skidspåren likt Falun 1989, men tävlingarna har gått på breda vita snöbäddar med tillverkad snö, om än lite smalare och lite tunnare än normala vintrar. 

Vad finns det då för ljus i mörkret att se i detta? Jo, för det första så är inte vintern slut. Bortom 10-dygnsprognoserna kan en fantastisk vinter gömma sig, det finns ju faktiskt hela februari och mars, och kanske till och med april att spela på.

Skidåkaren kan i förtvivlan åtminstone glädja sig åt att de varma vindarna torkat upp skog och mark för trevliga löpturer och stavgångspass, och även vägarna är torra om rullskidorna plockas fram. 

Anläggningsägaren är en erfarenhet rikare med en vinterupptakt som verkligen får de mest erfarna snöläggarna att fundera över kommande års strategier för snösprutning, schaktning och pistning. En lärdom som kan göra kommande vintrar snösäkrare och ge bättre garanti för skidspår. Som att:

• Lägga den första snön där det är som mest väderskyddat från varma vindar och sol, även om det inte skulle ligga optimalt i förhållande till den normala startplatsen. 
• Lägga den första snön kort men tjockt för att säkerställa skidåkning även om det skulle bli MÅNGA veckors hårda töväder.
• Schakta ut och pista sprutad snö även om prognosen ser dyster ut; annars är risken att snön smälter i hög utan att komma till användning 
• Öka målvärdet för snöbäddsdjup, åtminstone för den första snöslingan. Om man normalt har ett målvärde på 50cm så visar denna vinter att det krävs 80-100 cm för att vara mer säker på skidåkning hela vintern utan avbrott. Om målvärdet normalt är 30-40 cm för orten så bör det nog ökas till minst 60 cm.
• Ha dubbel åkriktning på den första korta slingan för att göra "varvet" längre och använda eventuell kupering till både uppförs- och nedförsbacke. Det kan vara bättre att inte knyta ihop en 500m rundslinga utan istället använda den som en tur-och-returslinga på 1 km.
• Ha modern utrustning med möjlighet att starta snötillverkning vid höga marginaltemperaturer - och att utnyttja den möjligheten. Håll koll på kombinationen av luftfuktighet och lufttemperatur, den så kallade wetbulbtemperaturen. Vid torr luft kan det med en modern kanon vara möjligt att starta även vid plusgrader
• Starta tillverkning såfort kritisk marginaltemperatur nås, med fördel genom automatisk start för att maximera snötimmarna utan att öka bevakningsbehovet. 
• Omvärdera när snötillverkning ska vara värd att starta - varje extra timmes produktion kan vara avgörande för skidåkning utan avbrott
• Salta spårbädd vid väldigt varma dagar, speciellt då hård belastning förväntas som under helger eller vid föreningens träningskvällar. Saltning ger en hård snöbädd som i princip håller sig hård hela dagen och förhindrar därmed att stavar och skidor gräver ned sig och kontinuerligt exponerar ny lös snö för snabb snösmältning. Saltning ska göras direkt efter pistning och spårning och saltet ska optimalt ges minst 20 minuters tid för att verka innan åkare släpps på. Snön måste vara blöt innan saltning för att önskad effekt ska uppnås (du ska kunna krama en snöboll så att det i princip droppar om den).
• Uppmana till användandet av stora trugor för att undvika djupa stakrännor vid de klassiska spåren.

Vid ökad investering i anläggningen, fundera extra över om stamledningar för vatten och luft/el ska byggas ut för ökad spårlängd, eller om det först ska investeras i fler snökanoner för ökad kapacitet vid marginaltemperatur.  Fler snökanoner gör så att den centrala vattenpumpens kapacitet kan utnyttjas till fullo vid högre temperaturer för snabbare och tjockare snöläggning av de spårslingor som ni redan har.

Ett gott exempel på en anläggning med lyckad strategi är Hagatorpet i Tranemo. Där finns det till att börja med en väldigt hög tillverkningskapacitet (central högtrycksvattenpump på 55 liter vatten per sekund, 9 moderna fläktkanoner och 4 lansar med egna kompressorer, allt med fjärrstyrd fullautomatik). Snöläggningen anpassas sedan efter förutsättningarna där måldjupet på snöbädden är 80-100cm för den tidiga snöläggningen på en kort dubbelriktad slinga, även om möjligheten finns till betydligt längre slingor. De längre slingorna får vänta tills skidåkning är helt säkrad på den korta slingan och stabil kyla fås. Hagatorpet har haft öppet sen den 3 december och har fortfarande ett spår med en tjock snöbädd 25-50cm, trots en medeltemperatur på över 4 grader plus, över 200mm regn och starka vindar sen start. På många ställen har det istället för att förlänga spåret varit tvunget att kompletterats med mer snö under de få timmar med minusgrader som getts.  Cirka 125h möjlig produktionstid hittills under denna säsong har nyttjats maximalt och över 20000 kubikmeter snö har sprutats. Det ger i normala fall en 3 km spårbädd i Tranemo, men nu finns 800m bra skidspår. Inte långt mot normala förhållanden, men bra skidåkning!

Nu hoppas vi alla på ett kallt och snörikt februari i hela landet!

Fredrik Finnskog vid Hagatorpet, Tranemo, 16 januari.

Skidspår Hagatorpet, Tranemo, 16 januari.

Har du en anläggningsfråga, kontakta anläggningskonsulent Jonas Braam på telefon 0733-223222 eller via e-post Jonas.Braam@skidor.com Öppnas i nytt fönster.