Så trotsades vädret när Kung Bore var borta

Då Kung Bore missade tåget söderut har det för många varit en kämpig vinter. Det finns ändå anläggningar som lyckats trotsa vädret någorlunda och kunnat erbjuda relativt många dagar med skidspår. Vad var deras nycklar för att göra det möjligt?

När inte bara snöfallen saknas, utan även kylan som behövs för att tillverka snö med snölansar och fläktkanoner är frånvarande så är det svårt att göra skidspår. Flera anläggningar i södra Sverige som är vana vid att kunna förlita sig på tillverkad snö har inte ens fått tillräckligt med köldtimmar för att kunna få ihop snö för att öppna spåren mer än för några dagar.

En rundringning gjordes bland några av de anläggningar som ändå kunnat erbjuda skidspår i princip hela säsongen för att höra vad som gjorde det möjligt för dem.

Christian Olsson, Hagatorpet Tranemo, Västergötland

Utrustning: 9 fläktkanoner (5 normalstora och 4 av större modell) och 4-5 lansar, vattenkapacitet totalt 200 kubikmeter per timme

Skidsäsong: 

Spårlängd: Öppnade med 1,2 km, ned till 700m i början av februari och sen upp till 1,8 km, vilket fortfarande hålls. En normal säsong är konstsnöslingan 5 km.

Framgångsnycklar:

• Det automatiska snösystemet som startar och stänger av sig självt, vilket gör att varje minuts kyla har kunnat tas tillvara.
• Kapaciteten i snösystemet
• Spårbädd lagd till stora delar i de mest vindskyddande lägena där syd- och västvindarna inte kommer åt.
• Preparering med Ginzugroomer istället för pistmaskin vid varmt väder för att inte störa snön mer än nödvändigt; fler dagar med den än med pistmaskin denna säsong.
• Sladdning för enbart skejt under varma stormdagar för att göra snöbädden så slät som möjligt utan angreppsytor för vinden att fastna i och därmed minska snösmältningen. 
• Många personers ideella skottande vid utsatta ställen när det krisat som mest. 

Största utmaningarna: 

Reflektion och strategi inför nästa säsong: Efter att den första snön har producerats och schaktats ut så ska det göras en ordentlig utvärdering om snökanonerna ska flyttas ut för förlängning av den första spårslingan eller om de ska ställas upp för att göra depåsnö som kan köras ut som reservsnö vid senare skede. Denna säsong flyttades snökanonerna ut för förlängning, men då blev det snö sprutad som senare aldrig kunde bindas ihop med övriga spår och den smälte outnyttjad.

Martin Landås,Vedbobacken Västerås, Västmanland

Utrustning: 

Skidsäsong: 

Spårlängd: 

Framgångsnycklar:

• Lagrad snö som lades ut tidigt i november då första tjälen bar pistmaskinen fram till snöhögen utan att smutsa ned snön. 2000 kubikmeter snö lagrades under duk och betongtäckmattor, varav ca hälften smälte bort under sommaren. 
• Täcka den utkörda snön med duk och betongtäckmattor vid längre period med mycket värme och vind (gjordes i mitten av november)
• Spruta ny snö vid varje möjlig köldknäpp nov - mars, utnyttja varje timme kyla
• Tur och returspår som utnyttjar snön maximalt
• Kortare sträckning än normalt  

Största utmaningarna: Normalt läggs snö ut en eller två gånger; denna vinter har snön smält kontinuerligt och fått fyllas på vid varje köldknäpp; på de värst utsatta positionerna så har en snöbädd på totalt 2m snö lagts ut. En utmaning som varit varje år är användandet av kommunalt vatten och dess höga temperatur, speciellt tidigt på säsongen. Med +8 grader vatten krävs ned mot -4 grader för att starta snöproduktionen (när vattnet är kallt kan de starta upp till -1 grad). 

Reflektion och strategi inför nästa säsong: Om det är samma förutsättningar utrustning- och kapacitetsmässigt nästa säsong så väljs samma strategi igen med tidig utläggning av lagrad snö. Den första nysprutade snön läggs sen eventuellt ovanpå den redan utlagda sparade snön för att få ett tjockare och säkrare täcke istället för att som i vinter spruta på barmark för en förlängning av snöbädden. Pista ut snöhögar så fort det de är tillräckligt stora för att få igång skidåkningen direkt och nyttja snön, dvs inte spara snön i hög i väntan på kyla och riskera att den smälter outnyttjad.

På sikt önskas vattenkapaciteten fyrdubblas, anläggning av vattendamm för kallt vatten, samt utökning av antalet snökanoner, troligtvis med tätt lanssystem i alpinbacken vilket då frigör fläktarna för längdspåren.

Tommy Tysk, Jarlstugan Rättvik, Dalarna

Utrustning: 

Skidsäsong: 

Spårlängd: 

Framgångsnycklar:

• Fick kyla 31 okt och kunde starta snötillverkning 00.15 den 1 november och köra en hel vecka, en optimal start både snö- och kostnadsmässigt då november månads fasta elavgift blev väl motiverad och utnyttjad.
• Påfyllning med nytillverkning av snö längs hela spåret 4 gånger under säsongen ända in till sista februari.
• Effektiv snöläggning med moderna fläktkanoner.
• Preparering varje dag för att ha en den kvalitet som eftersträvas, en normal säsong är det ej nödvändigt att preparera varje dag.
• Uthållighet, stor energiinsats och fingertoppkänsla i spårprepareringen för att hitta den optimala tidpunkten under natten för preparering; att inte ge sig förrän det blivit riktigt bra och bästa förutsättningar skapats för en hållbar spårbädd dagen efter - den absolut största nyckelfaktorn!

Största utmaningarna: 

Reflektion och strategi inför nästa säsong: Samma strategi eftersom det funkat perfekt i vinter. Börja med pulkabacke och sen arbeta sig utåt skidspåren successivt. Eventuellt lägga lite tjockare snöbädd från början, men det är en svår balans och avvägning mellan nödvändig tjocklek och önskad spårlängd. Långtidsväderprognoserna får styra. Känslan är att säsongerna går i cykler och att man inte nödvändigtvis ska lägga på onödigt tjockt bara för att den här säsongen var så extrem.

Slutord

Svenska Skidförbundet ger er alla en riktigt stor eloge för mycket imponerande arbete att kunna trotsa vädret och erbjuda så fin skidåkning över hela säsongen!

Har du någon anläggningsfråga för längdskidor eller rullskidor, kontakta anläggningskonsulent Jonas Braam på telefon 0733-223222 eller via mejl Jonas.Braam@skidor.com Öppnas i nytt fönster.