Snösäkerhet i dubbel bemärkelse

Genom snötillverkning snösäkras en lång skidsäsong och genom säkerhets- och snöteoriutbildning tillverkas snön på ett säkert sätt med högsta möjliga kvalitet som ger en snöbädd som håller hela säsongen.

Örebro Skidallians laddar upp inför sin andra säsong som snösprutare och skidspårspreparerare i Ånnaboda friluftsområde. Den första säsongen förra vintern gav mersmak med mängder av lovord för bra snökvalitet och fin spårpreparering. En del av grunden låg i den säkerhets- och snöteoriutbildning som genomfördes för det nya gänget snömakare inför säsongen. Med samma recept kallades Svenska Skidförbundets anläggningskonsulent för längdskidor in även inför denna säsong för att tillsammans med Skidalliansen varva snöteori och säkerhetsutbildning med specifik hantering av just Ånnabodas snösystem. 

- Med  det uppdrag som vi har fått av kommunen ser vi det som en självklarhet i att genomföra en säkerhetsutbildning för den personal som ska tillverka och preparera snön säger Leif Landén från Skidalliansen. Dels för personalens säkerhet då arbetet innebär hantering av stora strömmar, vattenledningar med högt tryck och fläktar som roterar med 3000 varv per minut, och allt i en tuff arbetsmiljö i kyla, med halt underlag och ofta nattetid. Dels för allmänhetens säkerhet då kanonsnö kan tynga ned överhängande grenar och isbelägga träd som riskerar att knäckas.

Vi når Torbjörn Eriksson från Skidalliansen under söndag kväll, precis efter att alla 10 snökanoner startats för första gången för säsongen. - Vi hoppas kunna spruta ända fram tills morgonen innan temperaturen stiger igen. Sen ska det bli kallt om några dagar igen så det ser bra ut och vi känner oss trygga i att starta nu, säger Torbjörn. Torbjörn tillägger och betonar vikten av att i säkerhetsutbildningen ta med det nödvändiga barmarksarbetet.

- Grunden för säkerheten läggs med barmarksarbetet och allt ska vara klart när man trycker på startknappen inför säsongen. Om inte träd och grenar som riskerar att vara i snökanonernas väg är borttagna innan säsongen kan det få konsekvenserna att delar av spår måste spärras av och stängas tills snö och is har töat av. 

Förra året var organisationen i Skidalliansen helt grön på snöläggningen och vi behövde suga åt oss av all kunskap som fanns, vilket gjorde det naturligt att kalla in anläggningskonsulenten för längd från Svenska Skidförbundet. Men trots att vi nu har erfarenheter och egen kunskap med oss in i denna säsong så ville vi ha med Jonas (anläggningskonsulent längd- och rullskidor, red. anmärkning) för att det är så viktigt att ha en utomstående "utanför familjen" som kan ge extra tyngd och status i de viktiga säkerhetsfrågorna, säger Leif. Och för att kunna delge andra anläggningars erfarenheter och tips.

Snöproduktionen startade söndagen den 21 november i Ånnaboda

Förutom säkerhetsfrågor så lades en stor vikt av utbildningsdagens innehåll på snöteori för att få en förståelse hur man som snöläggare och spårpreparerare påverkar snökvaliten som man har att tillgå under säsongen. - Det måste göras rätt från första start säger Torbjörn. Förra året la vi snö med en mycket torrare och finare snökvalitet än vad som gjorts tidigare säsonger. Det tog längre tid att snölägga, men det hade vi igen med råge genom den kvalitet på spåren som vi kunde hålla hela säsongen och den extra längd vi fick på säsongen med spårbar bra snö. En samsyn bland snöläggarna behövs så att vi vet att vi kan hålla en konstant hög kvalitet.

Jonas förklarade hur snö omvandlas med tiden och varför en torrare och finare snökvalitet från början också ger en bättre och hållbarare snöbädd sätt över tid och över hela säsongen. Och vikten av att ha is i magen och låta den nysprutade snön verkligen få frysa klart innan man schaktar ut snöhögarna och pistar skidspår. -kanonsnö fryser utifrån och in, ungefär som när ett kokande ägg stelnar. Om man inte tillåter kärnan att frysa innan man schaktar ut så "kläcker man löskokta ägg" med resultatet att vattnet i mitten av kornet som inte frusit klart läcker ut. Då smälter omkringliggande korn om det är varmt eller så fryser det utläckande vattnet till iskakor som aldrig går att göra till små hållbara korn igen. Det man sprutat ut går förlorat istället för att hållas kvar i ett litet användbart och hållbart snökorn. Av samma anledning ska man inte gå i nysprutad snö innan den frusit till; -du skulle väl inte gå på en platta löskokta ägg och förvänta dig att de krossade äggen kan återuppstå i hårdkokt rund äggform igen?

Snabbtips för hållbar snöbädd med god snökvalitet

• Spruta snö av torr fin snökvalitet; snöns omvandling går bara åt ett håll, korn slås ihop och blir större och större över tid och blir tillsist så stora och runda att de inte kan binda ihop till närliggande korn. Vi får död sockersnö. Bästa förutsättningarna ges därför om du börjar från bästa kvalitet från start.
  

• Anpassa vattenmängd efter förutsättningar; det är inte mängden vatten som sprutas ut som avgör utan mängden vattendroppar som hinner frysa tillräckligt mycket i luften så att de landar på marken utan att kläckas samt att tiden i exponerad kyla är tillräckligt för att få helt genomfrysta korn i hela snöhögen.

  • Om det är kallare kan du skicka ut mer vatten eftersom frysprocessen går snabbare

  • Om du har höga lanser eller större fläktkanoner så kan du skicka ut mer vatten eftersom vattnet får längre flygtid och därmed också längre frystid

  • Om du kan rikta fläktkanonen i en hög och vid båge (t ex på en skidstadion) kan du skicka ut mer vatten än om fläktkanonen är vinklad närmast parallellt med backen i t ex en trång spårgata i skogen.

  • Har du möjlighet att köra automatisk svängning på kanonen på t ex en skidstadion så är det fördelaktigt då frysprocessen går snabbare för kornen som hamnat på backen; det tar längre tid innan nästa lager av korn kommer ovanpå och tar bort direktexponeringen mot den kalla luften.

• När temperaturen stiger och prognosen går mot mildgrader: avbryt i god tid så att det som sprutats ut hinner att frysa klart i snöhögen innan det blir plusgrader, annars blir det bortkastat arbete som kan göra mer skada än nytta för snöbädden och snökvaliten. 

• Smart schaktning där man bara schaktar ut topparna på snöhögarna och snölimporna om snön längre ned inte hunnit att frysa klart. Schakta ut topparna som har frustit klart och låt det som var i mitten av snöhögen få exponeras för kyla och frysa klart innan vidare schaktning

• Smart fräsning och slutfinish där man inte fräser direkt efter schaktning utan låter spåren efter pistmaskinens bandsteg verka som kylflänsar och dra ned kyla i snöbädden i tillräckligt många timmar för att säkerställa en helt genomfrusen snöbädd innan fräsens roterande tänder hugger tag i snökornen.

• Under säsongen, använd nedfallen nysnö eller kompletteringsspruta ny torr fin kanonsnö och fräs ihop den med gammal omvandlad snö. De nya små kornen som blandar sig med de omvandlade äldre stora kornen fungerar som en vitamininjektion till snöbädden och skapar möjlighet för bindningar mellan alla korn igen. Dvs, tryck inte bara till nysnön på ytan utan se till att den kan få ge ny energi till den gamla snöbädden.

• Vid gammal omvandlad död sockersnö och brist på nysnö eller möjlighet att spruta ny kanonsnö, hämta upp och arbeta in obearbetad snö längre ned i snöbädden med hjälp av pistmaskinens schaktblad eller använd pistmaskinens renovatorskär om det finns tillgång till det. 

Vill du veta mer om säkerhet vid snöläggning eller om hur valet av snökvalitet och hantering av snö avgör livslängden på spårbar snöbädd så kontakta anläggningskonsulent Jonas Braam på telefon 0733-223222 eller via mejl Jonas.Braam@skidor.com Öppnas i nytt fönster..