Med hänvisning till allemansrätten

Nu fylls skidspår över hela landet med glada skidåkare. Men ibland uppstår konflikter mellan skidåkare och andra motionärer till fots, till häst eller till cykel. Hänvisning görs då ofta till allemansrätten, men vad säger den egentligen?

Allemansrätten har anor ända ned till medeltiden vad gäller möjligheten att färdas över annans mark och plocka vissa naturalster. Att exempelvis fylla sin ena handske med hasselnötter blev då en sedvänja som tilläts. Sedvänjor i naturen har därefter byggts på under århundranden. Den moderna allemansrätten växte fram under 1900-talet i samband med att mer tid gavs till fritid. Först när 7-dagars arbetsvecka gick till 6-dagarsvecka, och sen efter andra världskriget när en andra semestervecka infördes. I spåren av en fritidsutredning på 40-talet började begreppet allemansrätt användas. Utredningens syfte var att ta fram åtgärder som kunde underlätta för tätortens befolkning att komma ut i naturen.

Norges motsvarighet till allemansrätten har sina huvudprinciper reglerade i friluftslagen (friluftsloven) sen 1957. Men i Sverige är allemansrätten fortsatt en sedvanerätt. Det vill säga en rätt som kommer från sedvänjor och traditioner utan att det är bestämt i nedskrivna regler. Sedan 1994 är allemansrätten grundlagsskyddad och den omnämns också i miljöbalken, men det står väldigt lite beskrivet om dess närmare innehåll.

Naturvårdsverkets Sanja Kuruzovic, väglednings- och samordningsansvar för allemansrätten, och Naturvårdsverkets miljörättsjurist Nils Hallberg förklarar begreppen: Man måste förstå och agera utifrån andemeningen av allemansrätten. Den kan sammanfattas i orden

" inte störa - inte förstöra "

Allemansrätten är en frihet under ansvar och med allemansrätten kommer både rättigheter och skyldigheter. Du har rättigheten att få vara nästan överallt i naturen, men du har skyldigheten att visa hänsyn till djur och natur, men också mot andra personer som vistas i naturen och får inte störa eller förstöra för någon. OM du inte visar hänsyn utan stör eller förstör så har du lämnat allemansrätten bakom dig.

Läs mer om allemansrätten hos Naturvårdsverket Länk till annan webbplats. eller ladda ned Naturvårdsverkets vägledning i allemansrätt Länk till annan webbplats..

Skidåkaren och fotgängaren
Så vad händer då en person går, rider eller cyklar i spårbädden och hänvisar till allemansrätten och att den visst får göra det som skidåkaren anser vara ett förargelseväckande beteende? Har personen rätt? Nej, det har den inte, för i samma stund som personen sätter sina fötter på den preparerade spårbädden lämnar den med samma fotsteg allemansrätten bakom sig. Preparerade skidspår är i första hand ämnade för skidåkning och det är något som fotgängare bör respektera.

Dessutom om skidspåret skulle anses vara en anläggning i juridiskt mening så kan allemansrätten helt eller delvis ha upphävts inom anläggningen. För att anses som en juridisk anläggning måste större investeringar ha gjorts, såsom i system för snötillverkning. Rättsläget är dock oklart rörande var gränserna för en sådan anläggning egentligen går.

Lokala ordningsföreskrifter
Om man som anläggningsägare eller spårpreparerare ändå vill ha något att luta sig emot svart på vit i skrift så kan kommunala lokala ordningsföreskrifter ibland erbjuda möjligheter. Det finns flera kommuner som har föreskrifter likt nedanstående förslag. Kolla vad som finns i din kommun och föreslå tillägg eller ändringar om det saknas. Det är ju i kommunens intresse att hjälpa till att undvika onödiga konflikter mellan sina kommuninvånare.

3§: Offentlig plats
Vid tillämpningen av 3 kap. ordningslagen och dessa föreskrifter ska med stöd av 1 kap. 2§ andra stycket ordningslagen till allmänheten upplåtna bad- och fritidsområden, idrottsområden, motionsspår och anlagda skidspår samt begravningsplatser jämställas med offentlig plats.

17§: Hundar
Hundar får inte medföras i anlagda skidspår och dess preparerade spårbädd eller i motionsspår vintertid när de fungerar som skidspår om inte annat är angivet

21§: Ridning, löpning, cykling m.m.
Ridning, löpning, promenad, cykling, mopedåkning och liknande får inte ske i anlagda skidspår och dess preparerade spårbädd eller i motionsspår vintertid när de fungerar som skidspår.

Hänvisning istället för förbudsskyltar
Brott mot de lokala ordningsföreskrifterna kan bötfällas. Men sannolikheten för att det ska ske är nog inte större än för brott mot nedskräpningslagen. Och att sätta upp förbudsskyltar i skidspåret kan lätt skapa irritation och trots mot förbudet.

Ett bättre alternativ är att istället anslå hänvisningsskyltar. Skyltar som informerar och leder till alternativa stigar och gångvägar för vinterpromenader och cykelturer. Om man packat snö med skoter för promenad och löpning på en stig runt skidspåren kommer det bli ett uppskattat tillskott i spårsystemet och samförstånd mellan motionärer med och utan skidor.

Har du anläggningsfrågor inom längd- och rullskidor, kontakta anläggningskonsulent Jonas Braam på telefon 0733-223222 eller mejl Jonas.Braam@skidor.com