Karolina Hedenström undersöker varför många tjejer slutar tävla tidigt

I vintras slog hon igenom som segrare av långloppsvärldscupen Ski Classics ungdomscup. Nu är Karolina Hedenström aktuell med ett examensarbete runt frågeställningen varför fler tjejer än killar slutar efter junioråldern.

I en motionsgrupp för åkare i alla åldrar började Karolina Hedenströms skidliv som 16-åring. Gemensamt i gruppen var att alla tränade skidåkning av andra anledningar än att i första hand prestera på elitnivå. Hedenströms intresse för att utforska elitskidåkning har sedan växt successivt och nu summerar hon karriärens mest framgångsrika vinter med seger i Ski Classics ungdomscup som höjdpunkt.

—Skidåkning var väldigt avdramatiserat och enkelt i den miljö jag började i. Jag var 16 år och dom andra 56 liksom. Alla hade andra syften med sin skidåkning än att bli bäst, säger Hedenström.

2021 tog ambitionsnivån det största steget i Hedenströms skidliv när hon ringde upp Team Lager 157s chef Anton Järnberg och gavs en chans i deras lag. Insikten i hur mycket som krävs för att nå världseliten var både inspirerande och skrämmande.

—Den träningen var på en helt ny nivå och jag kom inte in i det alls. Jag avbröt läger efter läger och bröt verkligen ihop. Efter betänketid på våren hade jag trots det fått mersmak och kom fram till att det var det här jag ville göra.

Tillsammans med Martina Höök och Ida Ingemarsdotter från Svenska Skidförbundet har Karolina Hedenström skrivit sin kandidatuppsats på det idrottsvetenskapliga programmet i Östersund runt frågeställningen varför fler tjejer än killar slutar att tävla på längdskidor efter junioråldern. I genomsnitt fortsätter 31 % av tjejerna att tävla på SM-nivå unders sitt första år som senior vilket motsvarar cirka 10 individer per säsong.

—Jag har intervjuat fem tjejer som fortsatt att tävla i seniorålder och fem som slutat efter junioråldern. Generellt tycker jag mig se att flera har ett ganska smalt synsätt på vad som gör skidlivet meningsfullt, resultat är det som driver alla och när dom uteblir så slutar man.

För egen del beskriver Hedenström att det är viktigt att känna att livet som elitskidåkare är utvecklande på ett personligt plan.

—Ett seriöst arbete med att föra dialoger med tävlingsteam, sponsorer, tränare och så vidare ger mig mycket av den sortens personliga utveckling som jag inte får av att vara ute i skogen och springa.

Bristen på kvinnliga ledare i roller som visar att skidmiljön kan ge meningsfulla intressen inom andra områden än att vara elitsatsande tror Hedenström också kan vara en bidragande orsak till att uteblivna resultat får tjejer att sluta snabbare än killar.

—Killar kan nog se och inspireras av män och pappor som visar skidglädje inför sina roller som vallare, tränare eller spårdragare. De får tydliga förebilder som visar att skidlivet kan vara meningsfullt bortom fokuset på att allt handlar om resultat hela tiden.

Starten på skidkarriären i en helt vanlig motionsgrupp, som sedan följdes av en vanlig gymnasielinje istället för skidgymnasium, tror Hedenström kan ha bidragit till att hennes syn på vad som gör skidåkning betydelsefullt kan skilja sig från andra skidåkare med bakgrund som tävlande barn och elitsatsande juniorer.

—Jag kände faktiskt inte igen mig i många av de synsätt som flera intervjupersoner hade. Med min bakgrund från motionsgruppen så är jag så van en skidmiljö där folk tränar skidåkning av så många fler anledningar än att prestera resultat. Jag tror det även för elitsatsande skidåkare kan vara viktigt att försöka se fler faktorer som gör att skidlivet känns meningsfullt än bara resultaten.

Hedenström skriver under våren klart examensarbetet som ni kommer kunna ta del av på skidor.com.