Till minne av Jan Holmlund

Backhopparen Jan “Janne” Holmlund, Koskullskulle AIF, gick bort den 11 mars. Han blev en uppskattad lagkamrat, en stark profil inom svensk backhoppning och en vän som satte avtryck långt utanför backarna.

Den 11 mars nåddes Backhopparsverige av det sorgliga beskedet att Jan ”Janne” Holmlund hastigt gått bort. Under sina år som aktiv representerade han Koskullskulle AIF och tog steget ut på den internationella scenen redan som ung.

I skiftet mellan 1970- och 80-tal var han Sveriges främsta backhoppare, med två svenska mästerskapstitlar i 90-metersbacken.

Hans första stora mästerskap var VM i Lahtis 1978, och två år senare nådde han sin främsta världscupplacering – en elfteplats i Sapporo 1980.

Jans karriär rymde också ögonblick som satt sig djupt i minnet hos många idrottsintresserade. Ett av dem inträffade under OS i Lake Placid 1980. Formen var på väg uppåt, så han var fast besluten att ge allt.

För många tv‑tittare blev hoppet oförglömligt, inte minst tack vare Sven “Plex” Petterssons spontana reaktion:

– Nu, Koskullskulle, ska vi titta extra noga för här kommer Janne Holmlund. Men vad gör karln, oj, oj, oj hur gick det där då…

Janne berättade efteråt att han var övertänd och tog i för mycket och för tidigt, samtidigt som vinden tog tag i honom. Fallet såg dramatiskt ut, men han klarade sig med ett brutet nyckelbenet och var tillbaka i backen redan tre veckor senare. Men den vådliga färden etsade sig fast i den svenska idrottshistoriken.

Vännen och landslagskollegan Lennart Elimä berättar att deras gemensamma resa började tidigt – i en hemmabyggd hoppbacke på familjen Elimääs tomt. Lennarts pappa hade rest en K25, och när hoppningen så småningom flöt på packade pojkarna skidorna och fortsatte i Koskullskulle AIF:s K35.

Där fann Jan sin plats. Han var i backen nästan varje dag.

De båda följde varandra i "vått och torrt".

– Janne var alltid glad och med på allt vi gjorde, även bus. Med honom kunde jag prata om allt, minns Lennart Elimä.

Han var en uppskattad vän och lagkamrat, och någon som alltid spred ett lugn och en värme runt sig.

Våra tankar går i första hand till hans familj, nära och kära.