Svenska Skidförbundet 115 år

Den 11 december är det dags att fira ännu en milstolpe i Svenska Skidförbundets långa historik – nämligen 115-årsjubileum! Följ med på en nostalgisk resa genom tid och snö, där vi gör en tillbakablick på förbundets långa och framgångsrika historik.

Skidåkning är ett sätt att transportera sig på snö. Från tidernas begynnelse handlade det om att överleva under de kalla vintermånaderna, antingen det gällde att förflytta sig mellan olika platser eller att jaga för att skaffa mat på bordet. Även militärer använde sedemera skidor för att lättare ta sig fram på snö, då det många gånger gick snabbare än att använda hästar.

Skidåkning i tävlingssammanhang utveckades vid sekelskiftet 1700–1800-talet då förbundet grundades för att organisera och främja sporten.

Några nedslag i historiken

1767 – genomförs den första bekräftade skidtävlingen i historiken, då för militärer i Kristiania (nuvarande Oslo). Var och en som tog sig ned för en "medelmåttig" sluttning mellan buskar, utan att falla eller bryta skidorna vinner 10 riksdaler i pris. De som åker 15 mil på plan mark med gevär och full packning vinner 6 riksdaler.

1843 – sker den civila premiären av skidtävlingar i norska Tromsö, några decennier före tävlingar arrangeras i Sverige.

1879 – Sveriges första skidförening Stockholms Skidlöpareklubb (1879–86) bildas. Den första kända skidtävlingen på längdskidor anordnas i Bellevueparken i Stockholm.

1884 – Nordenskiöldsloppet på 22 mil, från Jokkmokk till Kvikkjock och tillbaka igen, arrangeras för första gången. Segrare Pavva Lasse Nilsson Tuorda med tiden 21 timmar och 22 minuter.

1892 – Föreningen för Skidlöpningens främjande (det som i dag är Friluftsfrämjandet) bildas. Då bildas även skidklubbar och läns- eller landskapsförbund.

1900-talets inledning – Haldo Hansson från Alsen i Jämtland blir den förste av alla legendariska skidåkare.

1903 – Svenska Gymnastik- och idrottsföreningarnas Riksförbund (det som i dag är RF) bildas. Skidsporten får en särskild sektion kallad Skidlöpningsförbundet. Främjandets styrelse fick i uppdrag att leda sektionen.

1908 – Främjandet utestänger länsförbunden och förbjuder anordnandet av DM vilket gör att skidklubbarna kräver ett eget förbund, precis som fler andra idrotter. RFs överstyrelse bjuder in till möte den 11 december där 80 föreningar enhälligt beslutar att bilda Svenska Skidlöpningsförbundet.

1909, 9 januari – Förbundsstyrelsens konstituerande möte. Till förste förbundsordförande vals Fritz af Snadberg, tidigare ordförande i Främjandet.

1910 – Det nya förbundet har 108 föreningar och 12 641 medlemmar. De första officiella svenska mästerskapen i backhoppning, längdåkning och nordisk kombination genomförs.

1911 – Namnet Svenska Skidlöpningsförbundet ändras till Svenska Skidförbundet.

1922 – Med Sixtus Janssons tillträde som förbundsordförande inleds storhetstiden för svensk skidsport. Skidsporten internationaliseras när Sverige och Norge gemensamt kommer med förslag om att skapa ett internationellt skidförbund. Svenska längdåkare och backhoppare vinner storartade framgångar, både olympiska och under världsmästerskap. Den 19 mars genomförs första Vasaloppet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. med Ernst Alm, IFK Norsjö, som segrare på tiden 7.32.49.

1923 – en av världens äldsta skidor "Kalvträskskidorna" som tros vara 5 200 år gamla hittas drygt två kilometer utanför Kalvträsk i samband med en dikesgrävning i en myr. Skidorna förvaltas av Västerbottens museum.

1924 – Internationella skidförbundet FIS bildas under vintersportveckan i Chamonix 1924 (senare erkänd som premiär för de första olympska vinterspelen). Svenske överstelöjtanten Ivar Holmquist väljs till FIS förste ordförande och som förste generalsekreterare väljs landsmannen Carl Nordensson. De första herrarna att representera Sverige under ett OS är: Ernst Alm, Oscar Lindberg, Torkel Persson, Per-Erik "Särna" Hedlund, Erik Winnberg, och Elis Sandin.

1927 – Längdåkaren John Lindgren tar hem Sveriges första VM-medajer på skidor när han vinner både 18 km och 50 km under VM i italienska Cortina.

1928 – Per-Erik "Särna" Hedlund blir den förste svenske olympiske mästaren när han vann femmilen i S:t Moritz. Han blev också den som införde den vita svenska dräkten som än i dag används (om än med blå och gula inslag).

1930-talets början – den moderna utförsåkningen gör sitt intåg i Sverige.

1933 – Svenska Skidförbundets Hederstecken instiftas (f.d. Stor grabb)

1934 – Sigge Bergman och Olle Rimfors åker S:t Anton för att lära sig om alpin skidåkning, bland annat olika typer av svängar (stäm- och Christianiasvängar) och dessutom bruket av stålkanter och sälhudar (stighudar) för att gå upp för backen eftersom det inte fanns liftar på den tiden, de fick alltså först gå uppför backen för att sedan kunna åka ned.

1937 – de första alpina SM-slalomtävlingarna genomförs, på Frösön

1948 – Sixtusmedaljen, svensk skididrotts högsta ledarutmärkelse instiftas.

1952 – de första damerna att representera Sverige under ett OS blir: Eivor Alm, Sonja Edström-Ruthström, Märta Norberg och Margit Albrechtsson som deltog i Oslo.

1972 – skapas den nya svenska skidgymnasiemodellen som ligger till grund för svenska framgångar från 1970-talet och fram i våra dagar. Merparten av skidgymnasieskolorna tillkom under 70- och 80-talen, med start i jämtländska Järpen 1972. Plastskidorna gör sitt intåg.

1984 – första svenska mästerskapet i freestyle arrangeras inom SSF

1993 – första svenska mästerskapet i rullskidor inom SSF

1994 – första svenska mästerskapet i snowboard, speedski och telemark inom SSF

2001, 3 maj – huvudkontoret flyttar från Stockholm till Falun

2008 – Svenska Skidförbundet firar 100-årsjubileum. Satsningen på Alla på snö inleds.

2011 – den alpina verksamheten flyttar från Falun till nationalarenan i Åre. Skidorientering flyttas över till Svenska Orienteringsförbundet.

2021 – grässkidåkning blir den senaste idrotten som går med i Svenska Skidförbundet

2023 – Svenska Skidförbundet firar 115 år. Säsongen 2022/2023 Pdf, 11.1 MB, öppnas i nytt fönster. blir den mest framgångsrika i förbundets långa historik med: flest VM-medaljer, flest pallplatser i världscupen, flest junior-VM-medaljer, flest ungdoms-OS-medaljer – för förbundets idrotter sammanlagt.